Beläggningssituationen inom Kriminalvården riskerar att urholka rätten till besök

Intagnas rätt att träffa familjemedlemmar riskerar att urholkas på grund av beläggningssituationen inom Kriminalvården. Det konstaterar justitieombudsmannen Katarina Påhlsson i ett nyligen meddelat beslut. I utredningen framkom flera exempel på hur Kriminalvården prioriterar bort besöksverksamheten till följd av platsbrist.

—  Att en frihetsberövad person får ta emot besök är ett centralt inslag i en human kriminalvård. Det är av stor betydelse för personens välbefinnande och för att kunna upprätthålla och utveckla sina familjerelationer, vilket alla har rätt till enligt Europakonventionen, säger JO Katarina Påhlsson. 

I takt med att platssituationen i häkten och anstalter blir alltmer ansträngd inkvarterar Kriminalvården fler och fler intagna i besöksrum. Det har lett till att besökstiderna vid många verksamhetsställen har begränsats kraftigt och att möjligheten till obevakade besök i anpassade lokaler har försvunnit. Vid en anstalt har man till exempel förlagt besök i en sporthall, där de intagna träffar sina närstående samtidigt utan möjlighet till privata samtal och kontakt.

—  Detta får inte bli en permanent lösning. Kriminalvården måste säkerställa att befintliga och nyproducerade lokaler har tillräckligt med utrymmen för besök och sträva efter att återgå till normal besöksverksamhet så snart det går. Jag kommer att följa utvecklingen på området, säger JO Katarina Påhlsson.

• Beläggningssituationen medför begränsade möjligheter för intagna inom Kriminalvården att ta emot besök, beslut 1037-2023
• Kritik mot Kriminalvården, anstalten Asptuna, för att intagna får ta emot besök i en sporthall, beslut 9212-2022
• Pressmeddelande: JO undersöker riskerna med dubbelbeläggning i häkten och anstalter
• Pressbild JO Katarina Påhlsson