Opcat-protokoll

Protokoll O 19-2024_Opcat-inspektion av Kriminalvården, anstalten Saltvik den 3 – 5 september 2024 Lyssna på Protokoll O 19-2024_Opcat-inspektion av Kriminalvården, anstalten Saltvik den 3 – 5 september 2024

Protokoll O 18-2024, Opcat-inspektion av Kriminalvården, anstalten Brinkeberg den 19–21 augusti 2024 Lyssna på Protokoll O 18-2024, Opcat-inspektion av Kriminalvården, anstalten Brinkeberg den 19–21 augusti 2024

Protokoll O 17-2024, Opcat-inspektion av Kriminalvården, anstalten Rosersberg, den 9 och 10 juli 2024 Lyssna på Protokoll O 17-2024, Opcat-inspektion av Kriminalvården, anstalten Rosersberg, den 9 och 10 juli 2024

Protokoll O 15-2024_Opcat-inspektion av Polismyndigheten, polisregion Stockholm, arresten Södertälje, den 29 maj 2024 Lyssna på Protokoll O 15-2024_Opcat-inspektion av Polismyndigheten, polisregion Stockholm, arresten Södertälje, den 29 maj 2024

Protokoll O 12-2024_Oanmäld Opcat-inspektion av Kriminalvården, häktet Nyköping, den 21 och 22 maj 2024 Lyssna på Protokoll O 12-2024_Oanmäld Opcat-inspektion av Kriminalvården, häktet Nyköping, den 21 och 22 maj 2024

Protokoll O 10-2024_Opcat-inspektion av Kriminalvården, häktet Malmö, den 18 och 19 april 2024 Lyssna på Protokoll O 10-2024_Opcat-inspektion av Kriminalvården, häktet Malmö, den 18 och 19 april 2024

Opcat-inspektion av Kriminalvården, häktet Berga, den 10 och 11 april 2024 Lyssna på Opcat-inspektion av Kriminalvården, häktet Berga, den 10 och 11 april 2024

Opcat-inspektion av Kriminalvården, häktet Helsingborg, den 9 och 10 april 2024 Lyssna på Opcat-inspektion av Kriminalvården, häktet Helsingborg, den 9 och 10 april 2024

Protokoll Opcat-inspektion av Kriminalvården, häktet Hinseberg, den 19 och 20 mars 2024 Lyssna på Protokoll Opcat-inspektion av Kriminalvården, häktet Hinseberg, den 19 och 20 mars 2024

Inspektionen i korthet: Med anledning av de brister som uppmärksammades vid en inspektion 2023 har JO gjort en uppföljande inspektion av förvaret i Mölndal. Frågor som följdes upp var bl.a. personalens bemötande och kompetens, kroppsvisitationer och läkarundersökning vid avskiljanden. JO konstaterar att Migrationsverket har arbetat strukturerat och vidtagit flera åtgärder för att komma till rätta med bristerna och uttalar att detta synes ha lett till att situationen vid förvaret har förbättrats. JO påtalar dock att Migrationsverket måste fortsätta det påbörjade arbetet och säkerställa att vidtagna och planerade åtgärder får avsedd effekt. Antalet platser vid förvaret ska utökas samtidigt som det redan nu är svårt att rekrytera och utbilda personal. Förvaret står alltså inför betydande utmaningar. Verket måste ha en beredskap för de konsekvenser som en ökad beläggning kan leda till. Uppföljande Opcat-inspektion av Migrationsverkets förvar i Mölndal, 27-28 februari 2024, dnr O 2-2024 Lyssna på Uppföljande Opcat-inspektion av Migrationsverkets förvar i Mölndal, 27-28 februari 2024, dnr O 2-2024

NPM-protokoll O 3-2024 Lyssna på NPM-protokoll O 3-2024

Inspektionen i korthet: Inspektionen inriktades på frihetsberövades situation vid kontrollplats Lernacken. Parallellt genomfördes en inspektion vid tullkriminal-avdelningen och kontrollavdelningen, enheterna syd, i Malmö. Tullverket kunde inför inspektionen inte ta fram alla uppgifter och handlingar som JO begärt. JO uttalar att det är oacceptabelt. Vidare konstaterar JO att det saknas närmare föreskrifter för verkställigheten av förvarstaganden hos Tullverket, vilket är otillfredsställande. Mot den bakgrunden finner JO anledning att väcka frågan om en författningsreglering av dessa förhållanden. I avvaktan på en rättslig reglering behöver Tullverket se över hur personer som är frihetsberövade och tas i förvar hos myndigheten ska tas omhand. I övrigt uttalar sig JO om frågor rörande bl.a. säkerheten i förvaringsrummen, information om rättigheter samt de intagnas tillgång till hälso- och sjukvård och tillsyn. NPM-protokoll O_22-2023 Lyssna på NPM-protokoll O_22-2023

Inspektionen i korthet: Det särskilda ungdomshemmet Tysslinge bedriver en mycket komplex verksamhet där ungdomar med bl.a. stort våldskapital och kopplingar till kriminella grupperingar vårdas tillsammans i lokaler som är olämpliga för det uppdrag och den inriktning som ungdomshemmet har. Vid inspektionen kom det fram att det finns en bristande kompetens och uttalad rädsla hos personalen, vilket har resulterat i att personalen resignerat. Ungdomshemmet förmår inte att upprätthålla vare sig tryggheten och säkerheten eller ordningen och strukturen i verksamheten. Situationen har medfört att ungdomar lämnas ensamma på avdelningarna vid upploppsliknande situationer, att det förekommer hot och våld mellan ungdomar och mot personal, att ungdomar fråntas sin rätt till gemensamhet och att de utsätts för tvångsåtgärder utan att förutsättningar för det föreligger. Vidare lever hemmet inte upp till kravet på att ungdomar som vårdas i enskildhet ska ha ständig tillgång till personal. Till det kommer att vårdinnehållet generellt sett är mycket begränsat. Ungdomshemmet Tysslinge ska enligt ett beslut från januari 2021 rustas till den högsta säkerhetsnivån. Vid inspektionen kom det dock fram att det fortfarande återstår en del arbete innan ungdomshemmet kan anses uppfylla kraven för att vara en institution i säkerhetsnivå 1. JO uttalar att det finns flera allvarliga riskfaktorer som behöver hanteras med kraft för att inte fortsatt orsaka betydande problem för verksamheten och negativa konsekvenser för de frihetsberövade ungdomarna. Det kan enligt JO sättas i fråga om ungdomshemmet verkligen har de förutsättningar som krävs för att kunna genomföra sitt uppdrag och bedriva en verksamhet som erbjuder en trygg och säker vård och behandling. Mot bakgrund av det som har kommit fram översänds protokollet till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. NPM-protokoll O 25-2023 Lyssna på NPM-protokoll O 25-2023

Inspektionen i korthet: Vid häktet Salberga bedrivs verksamhet i två byggnader; hus 10 som inrymmer gemensamhetshäktet och hus 11 som är ett nybyggt restriktions-häkte. Det senare togs i drift i oktober 2022. Ljudisoleringen i båda husen – alltså även det nybyggda – är mycket bristfällig. Man kan samtala mellan celler på samma avdelning och till celler på andra avdelningar. JO påminner om att lyhördhet mellan häktesceller är allvarlig ur flera hänseenden, t.ex. för säkerheten och de intagnas hälsa. Det är enligt JO i förläningen även en rättssäkerhetsfråga. Hon framhåller att Kriminalvården i samband med om- och nybyggnationer måste säkerställa att lokaler inte har dessa allvarliga brister. JO uppmanar häktet att i avvaktan på förändringar av lokalerna överväga andra åtgärder för att motverka risker och problem med lyhördheten, såsom att utöka bemanningen nattetid. Vid inspektionen blev det tydligt att det finns intagna som blir isolerade. När flera barn är intagna förmår häktet inte att uppfylla det lagstadgade kravet att de har rätt till meningsfull mellanmänsklig kontakt minst fyra timmar dagligen eller att erbjuda övriga intagna isoleringsbrytande åtgärder två timmar dagligen. JO ser mycket allvarligt på situationen och förutsätter att häktet ser över vilka åtgärder som kan vidtas för att utöka tillgången till sådana insatser. Vidare noterades att dokumentationen av isoleringsbrytande åtgärder sker manuellt i flera led. Det som kom fram stärker hennes uppfattning att Kriminalvården behöver ta fram ett digitalt nationellt planerings- och uppföljningsverktyg för att möjliggöra tillförlitliga mätningar av i vilken omfattning intaga ges sådana insatser. I den delen hänvisar JO även till de uttalanden hon nyligen gjort efter en inspektion av häktet Kronoberg (dnr O 21-2023). Protokollet innehåller också uttalanden om bl.a. den information som en intagen ska få vid inskrivningen och möjligheterna för den enskilde att tillgodogöra sig den. NPM-protokoll O 23-2023 Lyssna på NPM-protokoll O 23-2023

Inspektionen i korthet: Vid inspektionen kom det fram att många intagna är isolerade i häktet Kronoberg. Häktet förmår inte att uppfylla det lagstadgade kravet att barn ska ha rätt till meningsfull mellanmänsklig kontakt minst fyra timmar dagligen eller att erbjuda övriga intagna isoleringsbrytande åtgärder två timmar dagligen. JO ser mycket allvarligt på situationen och förutsätter att häktet ser över vilka åtgärder som kan vidtas för att utöka arbetet i detta avseende. I sammanhanget gör JO uttalanden om vad som bör anses utgöra isoleringsbrytande åtgärder och påtalar att häktet omgående behöver säkerställa att insatserna utförs i enlighet med såväl nationella som internationella regelverk och JO:s uttalanden. Vidare framför hon som sin mening att Kriminalvården snarast bör ta fram ett centralt digitaliserat systemstöd för att på ett tillförlitligt sätt kunna mäta och följa arbetet med isoleringsbrytande åtgärder. Det visade sig att häktade var placerade i bl.a. anhållnings-, tillnyktrings- och tulltoaceller som en konsekvens av den ansträngda beläggningssituationen. Enligt JO är det olämpligt, särskilt då cellerna inte har genomgått några standardhöjande insatser. Om en sådan placering inte kan undvikas bör den enligt henne pågå max ett par dagar. JO anser dessutom att s.k. tulltoaceller aldrig bör användas som bostadsrum. Protokollet innehåller också bl.a. JO:s uttalanden om intagnas tillgång till toalett under kvälls- och nattetid. Under inspektionen uppdagades att väntetiden för toalettbesök då är så pass lång att många intagna tvingas uträtta sina behov i handfatet eller pappers korgen i cellen. JO framhåller än en gång att häktet snarast måste vidta nödvändiga åtgärder för att komma till rätta med detta samt understryker att Kriminalvården måste ha en verksamhet som klarar att tillgodose de intagnas grundläggande behov. NPM-protokoll O 21-2023 Lyssna på NPM-protokoll O 21-2023

Inspektionen i korthet: JO har inspekterat två av de fyra särskilt förstärkta avdelningarna (SFA) som finns hos SiS särskilda ungdomshem (se även JO:s protokoll i ärende med dnr O 18-2023). Vid ungdomshemmet Rebecka utgör avdelning Freja en sådan avdelning. Vid inspektionen uppmärksammades att avdelning Frejas lokaler är undermåliga och det kom fram uppgifter om att de sanitära bristerna är potentiellt sjukdomsalstrande. JO anser att det är oacceptabelt att myndigheten trots kännedom om problemen inte har vidtagit några åtgärder för att förbättra situationen. Det är vanligt att de intagna på avdelning Freja vårdas under lång tid, ofta i över ett år. Vården bedrivs i lokaler som är särskilt anpassade till förutsättningen att varje intagen ska vårdas i enskildhet och vid låsbar enhet. SiS har gjort bedömningen att flera av de intagna är  utskrivningsklara, i ett fall hade socialtjänsten underrättats om det redan i mars 2023. JO noterar att, även om de formella kraven på beslutsfattande följts, det kommit fram uppgifter om att SiS över huvud taget inte övervägt om vård på en SFA kan bedrivas på en öppen enhet. Det framstår därför som att vården i enskildhet inte är avhängig hur den enskildes vårdbehov förändras över tid utan kan pågå fram till dess att vården upphör. JO drar slutsatsen att en placering på avdelning Freja innebär en risk för att proportionalitetsprincipen sätts ur spel genom att den enskilde underkastas tvångsåtgärder oavsett hur dennes förutsättningar och behov av vård ser ut. Redan den omständigheten att den fysiska miljön är byggd kring tvång indikerar att så är fallet. Vidare anser JO att verksamheten vid de två inspekterade SFA närmast kan beskrivas som att SiS skapat en ny vårdform för en målgrupp som socialtjänsten och SiS har svårigheter att ta hand om. JO uttalar att han kan ha förståelse för att dessa barn och unga behöver vård i en miljö med färre intagna, högre bemanning och med personal som har rätt kompetens. Däremot ställer sig JO mycket tveksam till att tvångsåtgärder är en nödvändig förutsättning för SFAverksamheten. Detta särskilt då det rör sig om åtgärder som varar under mycket lång tid, i många fall i över ett år. Mot bakgrund av det som kommit fram anser JO att det finns skäl att översända protokollen från inspektionerna till Socialdepartementet. NPM-protokoll O 20-2023 Lyssna på NPM-protokoll O 20-2023

Inspektionen i korthet: Ungdomshemmet Brättegården bedriver sin verksamhet i lokaler som inte är ändamålsenliga och saknar förutsättningar till sektionering och inre differentiering vilket medför ett ökat behov av tvångsåtgärder. JO uttalar att det som kommit fram om lokalernas skick är bekymmersamt och uppmanar ungdomshemmet att se över möjligheterna att vidta åtgärder för att förbättra den fysiska miljön och skapa en trygg och säker vårdmiljö. Samtidigt understryker JO att SiS centralt måste ta ett ansvar för att tvångsvård av barn och unga i bristfälliga lokaler inte kan fortgå under flera år. Vid inspektionen granskade JO verksamheten vid den särskilt förstärkta avdelningen Kullen. Enligt JO framstår det som att en placering på avdelningen Kullen förutsätter att det finns ett behov hos den unge av vård på en mindre enhet med särskild anpassning och som till sitt innehåll motsvarar vad som krävs för att kunna vårda den unge i enskildhet. Vidare omfattas de intagna på Kullen regelmässigt av beslut om vård vid låsbar enhet. JO:s intryck är att ledningen inte alls diskuterat eller övervägt att bedriva vården vid en öppen enhet trots anpassade lokaler och högre personaltäthet. Mot denna bakgrund anser JO att en rimlig slutsats är att den enskilde kommer att underkastas tvångsåtgärder oavsett hur dennes förutsättningar och behov ser ut. Vidare noterar JO att hemmet själva beskriver verksamheten på avdelning Kullen som en LSS-verksamhet. JO har förståelse för att dessa barn och unga behöver vård i en miljö, med färre intagna, högre bemanning och med personal som har rätt kompetens. Däremot ställer sig JO mycket tveksam till att tvångsåtgärder är en nödvändig förutsättning för SFA-verksamhet. Mot bakgrund av iakttagelserna vid denna inspektion beslutade JO om en inspektion av ungdomshemmet Rebecka (se JO:s protokoll i dnr O 20-2023). Syfte med den inspektionen var att få underlag för att kunna jämföra verksamheterna vid hemmens särskilt förstärkta avdelningar. Slutligen uttalar JO att det finns en risk för att barn och unga som är utskrivningsklara fortsatt kan vara frihetsberövade under lång tid innan socialnämnden fattar beslut om utskrivning. Det är enligt JO inte en acceptabel ordning. JO konstaterar att inspektionen inte omfattar kommunernas socialtjänster men uppger att han kommer att fortsätta följa frågan. NPM-protokoll O 18-2023 Lyssna på NPM-protokoll O 18-2023

Inspektionen i korthet: Inspektionen inriktades framför allt på situationen för frihetsberövade barn. Sedan den 1 juli 2021 får den som inte har fyllt arton år och som är gripen eller anhållen hållas i förvar i polisarrest endast om det är absolut nödvändigt (6 a § lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare). JO uttalar att det är positivt att det har lagts ned ett betydande arbete för att arresten ska kunna ta om hand gripna och anhållna barn. I arresten placeras barn inte i cell utan i ett särskilt rum som ligger avskilt från arrestkorridorerna. För tillfället tycks det räcka med detta rum för att arresten ska kunna ta om hand barn som är misstänkta för brott. JO uttalar dock att arresten behöver ha beredskap för att kunna ta emot flera barn samtidigt och betonar vikten av att Polismyndigheten regelbundet följer upp om det finns behov av ytterligare anpassningar av arresten. Protokollet innehåller uttalanden även i andra delar, bl.a. om information till intagna, tillsyn av intagna och dokumentation. På JO:s uppdrag har nu fem arrester inspekterats med fokus på bestämmelsen i 6 a § lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. JO konstaterar att bestämmelsen fått ett olikartat genomslag och att inspektionerna dessvärre visar att det finns arrester där barn regelmässigt hålls i förvar i arrestceller. Det är en oacceptabel situation som Polismyndigheten behöver komma tillrätta med. JO anser att frågan om barn i arrester är viktig och avser att fortsätta följa den. NPM-protokoll O 12-2023 Lyssna på NPM-protokoll O 12-2023

Inspektionen avsåg barn- och ungdomspsykiatriska akutavdelningen. Vid inspektionen granskades patienternas möjlighet att vistas utomhus och protokollet innehåller bl.a. uttalanden om rätten till utomhusvistelse för patienter som vårdas med tvång. ChefsJO konstaterar att avdelningen varken har förutsättningar i den fysiska miljön eller en organisation som svarar upp mot patienternas lagstadgade rätt till minst en timmes utomhusvistelse varje dag. Västra Götalandsregionen måste omgående påbörja ett arbete för att komma tillrätta med detta. Vid inspektionen kom det fram uppgifter om att det finns en osäkerhet bland personalen om vad som utgör tvång och var gränsen går för att vidta tvångsåtgärder. ChefsJO uttalar att det är viktigt att samtliga personalkategorier känner till regelverket och är trygga med vad som gäller i fråga om tvångsåtgärder. Västra Götalandsregionen behöver vidta erforderliga åtgärder för att tillgodose att det finns den kompetens som krävs i syfte att ge personalen det stöd och de kunskaper som de behöver för att kunna utföra sitt arbete. ChefsJO uttalar även att det av  rättssäkerhetsskäl är viktigt att dokumentationen i beslut och övriga handlingar är tydlig och inte innehåller motstridiga uppgifter. Ledningen behöver vidta åtgärder för att förbättra dokumentationen. På chefsJO:s uppdrag har tre Opcat-inspektioner av barn- och ungdomspsykiatrisk heldygnsvård genomförts under det senaste året. ChefsJO konstaterar att det varierar hur fysiskt tvång används vid behandling utan samtycke. Denna fråga har uppmärksammats av JO vid flera tillfällen. JO har tidigare även väckt frågan om en översyn av lagstiftningen. ChefsJO uttalar att det som kommit fram under denna inspektion, liksom de två tidigare inspektionerna av barn- och ungdomspsykiatrin, synliggör behovet av att lagstiftningen ses över. En kopia av protokollet skickas därför till regeringen för kännedom. NPM-protokoll O 10-2023 Lyssna på NPM-protokoll O 10-2023

Vid en inspektion av anstalten Borås undersöktes framför allt situationen för de frihetsberövade som har varit och är placerade i de modulhus som invigdes i november 2022 inom anstaltsområdet. Det kom fram ett flertal brister kopplade till bl.a. planeringen av modulhusen samt uppstarten av verksamheten. Det var först under byggnationen som Kriminalvården bestämde att ett flertal celler i modulhusen skulle dubbelbeläggas. Till följd av Kriminalvårdens bristfälliga planering får ett stort antal intagna dela celler som utifrån internationella rekommendationer är för små och utrustade med toaletter som inte erbjuder tillräcklig avskildhet. JO ser allvarligt på dessa förhållanden, som kan medföra risker för bl.a. oro och konflikter. Vidare kom det fram att personalen inte ens fick möjlighet att öva i de nya lokalerna innan det placerades intagna där. JO uttalar att det inte är godtagbart att tillämpa ett så pressat tidsschema och riskera de intagnas trygghet och säkerhet. Placeringen av ett personalutrymme utanför de nybyggda avdelningarna tycks ha bidragit till att kriminalvårdspersonalen som arbetar där rör sig mindre inne på bostadsenheterna och därmed har en mer begränsad kontakt med de intagna. JO är förvånad att Kriminalvården valt att bygga modulhusen på detta sätt och anser att det är mycket bekymmersamt om det utvecklas ett arbetssätt som innebär att personalen undviker att gå in i de intagnas utrymmen. Protokollet innehåller även uttalanden i andra delar, såsom information till intagna, sysselsättning och akut tandvård. NPM-protokoll O 9-2023_ Lyssna på NPM-protokoll O 9-2023_

Inspektionen inriktades framför allt på situationen för frihetsberövade barn. JO uttalar att det är bekymmersamt att barn regelbundet hålls i förvar i arresten Solna och att Polismyndigheten helt tycks förlita sig på att Kriminalvården ska kunna tillhandahålla platser på häkten i Stockholmsområdet. Det är allmänt känt att beläggningssituationen inom Kriminalvården sedan en längre tid är mycket ansträngd. JO konstaterar att Polismyndigheten inte har gjort tillräckliga ansträngningar, t.ex. genom att anpassa sina lokaler, för att på egen hand kunna ta om hand gripna och anhållna barn i enlighet med lagens krav. Polismyndigheten behöver vidta åtgärder för att komma tillrätta med att det regelbundet hålls barn i förvar i arresten Solna. Protokollet innehåller uttalanden även i andra delar, bl.a. om ansvaret för säkerhetsbedömningar, information till intagna och om dokumentation. NPM-protokoll O 8-2023 Lyssna på NPM-protokoll O 8-2023

Ungdomshemmet Nereby bedriver sin verksamhet i lokaler belägna i Kungälv och i Göteborg. Det är stora skillnader i standard mellan de äldre lokalerna i Kungälv och de nyare i Göteborg. Det intryck JO får av beskrivningen av lokalerna i Kungälv är att de har sådana brister att de inte är ändamålsenliga och i vissa fall direkt olämpliga för att vårda barn och unga där. Enligt JO är det givetvis inte en acceptabel situation. Ungdomshemmet har på senare tid inte haft möjlighet att låta nyanställd personal gå SiS grundutbildning. Enligt JO måste ungdomshemmet skyndsamt se till att komma till rätta med att utbildningsbehovet är eftersatt. Vid inspektionen kom det också fram att ungdomshemmet relativt ofta får ta emot intagna med särskilda resurs- och vårdbehov som hemmet har begränsade förutsättningar att vårda. Om hemmet saknar rätt förutsättningar för att klara av sitt uppdrag är det enligt JO beklagligt, inte minst om det får till konsekvens att barn och unga inte kan få den vård som de är i behov av och har rätt till. En sådan situation kan komma att påverka även andra intagnas möjlighet till vård. Särskilt allvarligt ser JO på uppgifterna om att blandningen av intagna med skilda vårdbehov på ungdomshemmet Nereby riskerar att leda till hotfulla och våldsamma situationer. Placeringen av barn och unga med särskilda behov är en viktig fråga som JO avser att återkomma till vid kommande inspektioner eller i framtida tillsynsärenden. Vidare kom det fram att vid ytliga kroppsbesiktningar måste den intagne ta av sig alla kläder och stå naken en kortare stund när personalen betraktar den nakna kroppen. För ett barn eller en ungdom som redan är i en utsatt situation kan det i vissa fall vara väldigt, för att inte säga onödigt, integritetskränkande att behöva stå helt naken inför personalen. JO rekommenderar därför SiS att se över de rutiner som finns och inom ramen för det överväga vilka alternativa tillvägagångssätt som i det enskilda fallet skulle kunna användas. JO uttalar också att ungdomshemmet måste se till att personalen känner till att den unge ska tillfrågas om han önskar att någon särskild person ur personalen genomför eller närvarar vid undersökningen. Avslutningsvis konstaterar JO att flera av de brister som uppmärksammades vid inspektionen har en nära koppling till platsbristen inom ungdomsvården. JO anser att det som kommit fram bekräftar att platsbristen och de åtgärder som SiS vidtar för att komma till rätta med den fortfarande har en stor påverkan på de enskilda ungdomshemmens möjligheter att ge barn och unga vård i den omfattning och av den kvalitet som de är i behov av och har rätt till. JO bedömer därför att situationen vid  ungdomshemmen fortfarande är mycket oroväckande. NPM-protokoll O 5-2023 Lyssna på NPM-protokoll O 5-2023

Kliniken har en intagningsavdelning som är en tillbyggnad i den befintliga bygganden. Den beskrivs som icke ändamålsenlig, svårarbetad och med ett litet och trångt gemensamhetsutrymme. ChefsJO ställer sig frågande till om det är lämpligt att bedriva rättspsykiatrisk vård vid klinikens intagningsavdelning och rekommenderar Region Norrbotten att tillsammans med ledningen för kliniken se över hur patienterna kan få en bättre daglig vårdmiljö, möjlighet till ljusinsläpp i patientrummen och mindre stimulifattiga miljöer.Vidare uppmärksammades att sysselsättningsgraden på avdelningarna är mycket låg. ChefsJO uppmanar Region Norrbotten och klinikledningen att göra större ansträngningar för att ge patienterna möjlighet till arbetsterapi och annan sysselsättning samt daglig motion utomhus.Vid inspektionen kom det fram uppgifter om en patient som varit intagen under flera decennier. JO:s expert i psykologi har efter en genomgång av patientens vårdplan påtalat flera brister. ChefsJO instämmer i det experten har anfört och uttalar att han vill fästa klinikens uppmärksamhet på möjligheten att ta in en oberoende expert för en ny medicinsk bedömning för att säkerställa att patienten får en god vård och behandling. Kliniken har inte en egen bakjour utan får vid behov kontakta bakjouren vid Sunderby sjukhus. ChefsJO uttalar att det är av största vikt att Region Norrbotten har en organisation som ger förutsättningar för att genomföra de läkarundersökningar som det finns behov av vid fastspänning i bälte. NPM-protokoll O 4-2023 Lyssna på NPM-protokoll O 4-2023

Inspektionen i korthet: Förvaret i Mölndal var förhållandevis nyöppnat vid inspektionen och alla avdelningar var ännu inte i drift. Vid inspektionen uppmärksammades allvarliga brister i personalens bemötande av de förvarstagna. JO uttalar att det är oacceptabelt om personalen använder sin överordnade ställning, t.ex. genom särbehandling av vissa förvarstagna eller hot om tvångsåtgärder. JO framhåller att Migrationsverket är ansvarig för att personalen har de kvalifikationer som krävs och att myndigheten behöver säkerställa att verksamheten bedrivs på ett rättssäkert och likvärdigt sätt i förhållande till de förvarstagna. Vidare kom det fram att personalen i stor utsträckning genomför kroppsvisitationer samt närvarokontroller och s.k. rumsrondering i de förvarstagnas boenderum. Enligt JO kan det ifrågasättas om detta i alla delar är förenligt med regeringsformens krav på lagstöd för åtgärder som utgör husrannsakan och liknande intrång respektive kroppsvisitation. JO uttalar att Migrationsverket måste säkerställa att det finns stöd i lag för de åtgärder som vidtas. JO uttalar sig också om de förvarstagnas tillgång till hälso- och sjukvård och om lagkravet på läkarundersökning vid vissa beslut om avskiljande. Mot bakgrund av det som kommit fram konstaterar JO att förvaret varken har rutiner eller en organisation som svarar upp mot detta. Det är enligt JO mycket allvarligt och han förutsätter att Migrationsverket vidtar åtgärder för att säkerställa att läkare så snart som möjligt undersöker den som hålls avskild på grund av att han eller hon utgör en fara för sig själv. Protokollet innehåller uttalanden även i andra delar, bl.a. om den fysiska miljön, information om rättigheter och rutiner, förvarstagnas tillgång till aktiviteter i förvaret samt om dokumentation av utförd tillsyn. Mot bakgrund av de brister som uppmärksammades vid inspektionen och att vissa av dem på ett betydande sätt påverkar situationen för de förvarstagna, avser JO att genomföra en uppföljande inspektion av förvaret. En kopia av protokollet skickas till regeringen för kännedom. NPM-protokoll O 3-2023 Lyssna på NPM-protokoll O 3-2023

Sedan JO mottagit flera anmälningar från intagna i anstalten Kumla om hur en pågående renovering medförde långa inlåsningstider och påverkade deras situation i övrigt genomförde JO en oanmäld inspektion för att undersöka förhållandena. JO bedömer att förhållandena för de intagna på den aktuella avdelningen bitvis måste vara oerhört påfrestande. Under vissa förutsättningar skulle behandlingen av de berörda frihetsberövade personerna enligt hennes mening ha framstått som närmast omänsklig. Anstalten har känt till renoveringsbehovet i flera år och JO ifrågasätter om det har gjorts tillräckliga ansträngningar för att undvika den uppkomna situationen. JO uttalar kritik mot anstalten och konstaterar att det är anmärkningsvärt att inte fler kompensatoriska åtgärder för de intagna har vidtagits. Anstalten har avskilt de intagna med stöd av 6 kap. 5 § fängelselagen. Enligt JO är emellertid den bestämmelsen inte tillämplig i den ifrågavarande situationen. Eftersom JO ifrågasätter både lagenligheten i vissa beslut och behandlingen av de intagna på den aktuella avdelningen finner hon skäl att skicka en kopia av inspektionsprotokollet till regeringen. NPM-protokoll O 6-2023 Lyssna på NPM-protokoll O 6-2023

Anstalten Luleå är Sveriges enda ungdomsanstalt. Vid en inspektion som ägde rum inom temat frihetsberövade barn och unga framkom bl.a. att de intagna hade kännedom om sina rättigheter och skyldigheter samt om sin verkställighetsplan. JO anser att det är mycket positivt eftersom sådan kännedom också är en förutsättning för att den unge ska kunna vara delaktig i sin verkställighet. Alla intagna hade sysselsättning i form av studier eller arbete och flertalet deltog i behandlingsprogram. I protokollet uttalar JO att hennes intryck är att anstaltensverksamhet med kontaktskapande, studier och annan sysselsättning samt behandlingsprogram är ändamålsenlig samt att verksamheten med unga intagna fungerar väl. Protokollet innehåller även uttalanden om andra frågor, såsom de intagnas trygghet och säkerhet samt besöksverksamheten. NPM-protokoll-O-21-2022.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O-21-2022.pdf

Syftet med inspektionen var bl.a. att belysa situationen i häktet för barn och unga, men det fanns endast en ung intagen i häktet vid tiden för inspektionen. Till följd av den ansträngda beläggningssituationen hade häktet inte utrymme att ta emot gripna eller anhållna barn. JO konstaterar att det därmed finns en risk att polisen inte lyckas ordna en alternativ placering av ett sådant frihetsberövat barn och att barn till följd av Kriminalvårdens tillkortakommanden kan komma att hållas i förvar i polisarrest. Det är enligt JO mycket bekymmersamt. Vid inspektionen var beläggningen rekordhög i häktet Luleå. Flera celler var dubbelbelagda och intagna var också placerade i de två besöksrummen. Det är enligt JO rimligt att det i första hand är intagna som samtycker till det som delar cell och hon framhåller att personalen löpande måste följa upp hur dubbelbeläggningen fungerar. JO uttalar även att det inte är godtagbart att beläggningssituationen medför begränsningar i intagnas möjlighet att ta emot besök. Protokollet innehåller även uttalanden i andra delar, såsom de fysiska förhållandena när två intagna delar cell och information till intagna.

NPM-protokoll-O-20-2022.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O-20-2022.pdf

SiS beslutade i januari 2021 att ungdomshemmet Johannisberg i Kalix ska rustas till högsta säkerhetsnivå, dvs. nivå 1. Vid inspektionen kom det dock fram att det fortfarande återstår ett relativt omfattande arbete innan ungdomshemmet kan anses ha en verksamhet samt en teknisk och fysisk säkerhet som uppfyller kraven för säkerhetsnivå 1. Enligt JO är det bekymmersamt att ungdomshemmet inte kommit längre i arbetet med säkerhetshöjande åtgärder. Särskilt problematiskt är att hemmet inte lyckats uppfylla den grundbemanning som ska finnas vid institutioner i säkerhetsnivå 1. Vid inspektionen kom det fram att ungdomshemmet har haft svårigheter med bemanningen sedan antalet platser utökades under 2020. JO pekar på vissa problem och risker som han ser med ungdomshemmets bemanningssituation. Ett allvarligt problem som uppmärksammades var att de intagna går in i varandras bostadsrum nattetid. Enligt lämnade uppgifter är det svårt med den bemanning som finns på natten att förhindra detta. JO ser allvarligt på dessa uppgifter och att SiS inte har lyckats vidta åtgärder för att säkerställa att barn och ungdomar får en trygg och säker vård. När det gäller tillämpningen av bestämmelserna om avskiljande och vård i enskildhet framhåller JO att det är positivt att så få ungdomar hållits i avskildhet på ungdomshemmet. Oroväckande är dock uppgifterna om att inte all personal som verkställer sådana beslut känner till SiS uppdaterade nationella riktlinjer om avskiljande. Det som kom fram bekräftar återigen att SiS måste säkerställa att riktlinjerna är kända såväl till innehåll som till innebörd och att personalen har tillräckliga kunskaper om de rättsregler som styrt utformningen av riktlinjerna. Vid inspektionen kom det fram att ungdomshemmet slussar ut ungdomar från vård i enskildhet och därmed att ungdomen under en och samma dag kan gå ut och in i vårdformen. JO avser att återkomma i frågan om det finns lagliga förutsättningar för en sådan ordning. JO uttalar sig också om de fysiska förutsättningarna för avskiljande och vård i enskildhet. Det är bekymrande enligt JO att hemmet inte har tillräckligt många utrymmen för vård i enskildhet och att ett utrymme i en källare måste användas i brist på andra alternativ. Ungdomshemmet har dessutom inga lokala anvisningar om det praktiska förfarandet kring avskiljande eller vården i enskildhet. Ledningen bör enligt JO snarast ta fram sådana anvisningar.

NPM-protokoll-O-19-2022.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O-19-2022.pdf

JO:s helhetsintryck av hemmets lokaler är att de är välanpassade för den verksamhet som bedrivs där. När det däremot gäller tillgång till välutbildad personal blev det tydligt vid inspektionen att hemmet har svårigheter med bemanningen. Bristen på personal var också en orsak till att ungdomshemmet hade begärt och fått två beslut om s.k. platsreduktion. JO uttalar att problemen med personalbrist tyvärr inte är begränsade till ungdomshemmet Hässleholm. Vid inspektionen kom det fram att SiS beslutat om platsreduktion avseende ca 100 platser inom ungdomsvården, samtidigt som personalsituationen är ansträngd och det finns en kö till ungdomshemmen. Det visar enligt JO att myndigheten har stora bekymmer. Vidare uppmärksammades att hemmet slussar ut barn från vård i enskildhet och därmed att barnet under en och samma dag kan gå ut och in i vårdformen. JO avser att återkomma i frågan om det finns lagliga förutsättningar  för en sådan ordning. Vid inspektionen kom det också fram uppgifter om att barn som utsatts för sexuella övergrepp placerats tillsammans med barn som genomgår behandling för ett sexuellt utagerande beteende. JO påtalar att det naturligtvis är viktigt att undvika en situation som innebär att barn som tidigare varit utsatta för övergrepp vistas i samma miljö som barn som vårdas och behandlas för ett sexuellt utagerande beteende. JO kommer att återkomma till frågan i en kommande dialog med SiS. Slutligen uttalar JO att SiS bör överväga om det ska inrättas avdelningar inom SiS som endast tar emot barn under 13 år där deras behov särskilt kan tillgodoses.

NPM-protokoll-O18-22.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O18-22.pdf

Inspektionen hade ett särskilt fokus på barns delaktighet under frihetsberövandet. Vid inspektionen granskades bl.a. hur barn och vårdnadshavare får tillgång till information, hur de görs delaktiga i vårdplaneringen samt hur tvångsåtgärder används. ChefsJO uttalar att det är angeläget att en patient som vårdas med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) får information om sina rättigheter. Det är också viktigt att informationen anpassas efter barnets mognadsgrad och att det säkerställs att barnet har förstått den. Under inspektionen uppmärksammades vissa brister i fråga om vårdplaner upprättade enligt LPT. ChefsJO uttalar att Region Östergötland behöver vidta åtgärder för att komma till rätta med dessa brister och understryker att en sådan vårdplan så långt möjligt ska tas fram i samråd med patienten. I fråga om patienternas utomhusvistelse framhåller ChefsJO vikten av att den grundlagsskyddade rörelsefriheten inte kringgås genom att frivilligt vårdade patienter upplever sig hindrade lämna vårdavdelningen, t.ex. utifrån en planering som har gjorts upp. ChefsJO uppmanar också Region Östergötland att säkerställa att patienternas rätt till utomhusvistelse inte blir beroende av personalresurser. Vid inspektionen kom det fram att bältesläggning används som medel för att genomföra behandling i form av sondmatning. ChefsJO konstaterar att JO vid flera tidigare inspektioner har uppmärksammat liknande förhållanden. JO har även väckt frågan om en översyn av lagstiftningen. Det som kom fram vid denna inspektion synliggör enligt chefsJO på nytt behovet av att lagstiftningen ses över. 

NPM-protokoll-O-17-2022.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O-17-2022.pdf

Anstalten Täby är en av få anstalter där det fortfarande finns särskilda ungdomsplatser. Vid inspektionen framkom att en hög bemanning tillsammans med personalens engagemang och närvaro under sysselsättningen bidrog till en säker och trygg verkställighet. I protokollet uttalar JO att anstaltens arbete med bl.a. täta uppföljningar av verkställighetsplaneringen ger utrymme för att öka ungdomarnas delaktighet. De unga tycktes i allt väsentligt var insatta och aktiva i detta sammanhang, vilket JO menar är värdefullt. Hon drar slutsatsen att ungdomsverksamheten på det sätt som den bedrivs i anstalten Täby är mycket välfungerande.

 

Det kom även fram att beläggningssituationen inom Kriminalvården innebar begränsningar i möjligheten för de intagna att ta emot besök i anstalten. Det är enligt JO inte godtagbart och hon framhåller att det är angeläget att de intagna, särskilt de unga, kan ta emot besök mer regelbundet. JO är också bekymrad över att den höga beläggningen har medfört att unga intagna i väntan på en omplacering till en annan anstalt kan bli avskilda i flera veckor. En konsekvens är att de riskerar att bli isolerade, vilket är särskilt allvarligt för denna kategori intagna.

NPM-protokoll-O_16-2022.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O_16-2022.pdf

I protokollet gör JO uttalanden om ett antal förhållanden somnoterades vid inspektionen, bl.a. barn som placeras i arresten, organisationen ochbemanningen och om den information som ska lämnas till de intagna.JO konstaterar inledningsvis att barn hålls i förvar i arresten i andra fall än sommedges i lagstiftningen, vilket är fullständigt oacceptabelt.Vidare konstaterar JO att Polismyndigheten i alltför stor utsträckning lämnat överansvaret för den dagliga verksamheten till arrestvakter som är anställda i ettbevakningsföretag och att ansvariga stationsbefäl generellt sett inte har deförutsättningar och den kunskap som krävs för att ha kontroll överarrestverksamheten.Det saknas skriftliga rutiner om den information som ska lämnas till de intagna. JOuttalar att Polismyndigheten snarast bör säkerställa att det finns sådana rutiner och attpersonalen i arresten känner till de nationella styrdokumenten.Sammanfattningsvis konstaterar JO att det vid inspektionen uppmärksammades ettflertal brister, varav vissa var av en sådan karaktär att de på ett betydande sättpåverkar möjligheterna att bedriva en trygg och rättssäker arrestverksamhet. Detta ärenligt JO allvarligt.Särskilt allvarligt ser JO på att många barn hållits i förvar i arresten och att de somarbetar i arresten inte tycks ha en tillräcklig kännedom om vad som gäller för barnsom tas in i en arrest. Polismyndigheten måste säkerställa att barn som är gripna elleranhållna inte hålls i förvar i en arrest i andra fall än de som medges i lag.Polismyndigheten behöver även i övrigt komma till rätta med de brister som JO tagitupp i protokollet.

NPM-protokoll-O_14-2022.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O_14-2022.pdf

Inspektionen har särskilt fokus på frågor kring barn och ungas (personer under 21 år) delaktighet. ChefsJO uttalar att ett frihetsberövande är en ingripande åtgärd och i en sådan situation är det av stor vikt att patienten ges möjlighet att vara delaktig i vården. Det är därför viktigt att löpande ge information och att upprätthålla en god kommunikation där patienten ges möjlighet att ge uttryck för sin inställning, förväntan och önskemål avseende innehållet i vården samt att detta i möjligaste mån beaktas.

 

Vidare erinrar chefsJO om att det är vårdgivarens ansvar att lämna korrekt information om gällande regelverk och att Region Uppsala behöver vidta åtgärder som säkerställer att patienterna erbjuds ett uppföljningssamtal efter en vidtagen tvångsåtgärd.

 

ChefsJO ser positivt på att tvångsvårdade barn fick sin lagstadgade rätt att bli erbjudna daglig utomhusvistelse tillgodosedd. Däremot fick tvångsvårdade patienter i åldrarna 18–20 inte möjlighet att komma ut varje dag och chefsJO uttalar att utgångspunkten i psykiatrisk tvångsvård bör vara att alla patienter ska ges möjlighet till minst en timmes utomhusvistelse dagligen.

NPM-protokoll-O_8-2022.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O_8-2022.pdf

Under perioden 2019–2022 har JO genomfört tre inspektioner av det särskilda ungdomshemmet Vemyra. Efter den första inspektionen konstaterade JO att det sedan flera år uppmärksammats allvarliga brister i hemmets verksamhet. Det gällde bl.a. frågan om bemanning samt personalens bemötande av ungdomarna och ageranden i samband med tvångsåtgärder. Efter den andra inspektionen uttalade JO att många av bristerna i verksamheten kvarstod. Under 2021 genomförde även den ordinarie tillsynsmyndigheten, Inspektionen för vård ochomsorg, fyra inspektioner av hemmet. Syftet med att JO inspekterade hemmet på nytt i april 2022 var främst att åter igenfölja upp dels hemmets förutsättningar att genomföra tvångsåtgärder, dels vilkaåtgärder som vidtagits för att förebygga sexuella övergrepp. JO konstaterar att en viktig utgångspunkt för hans oanmälda inspektion var att verksamheten under en förhållandevis begränsad tid varit föremål för upprepade inspektioner. De förväntningar på en fungerande verksamhet som detta faktum gav upphov till infriades enligt JO tyvärr inte fullt ut under inspektionen. Hemmet har alltjämt stora problem som hittills inte har kunnat hanteras genom de åtgärder som vidtagits. De brister som uppmärksammats är bl.a. att personalen inte sätter tydliga gränser och de intagna flickorna hänvisas till att själva hantera sina konflikter. Vidare agerar inte heller personalen när flickorna går in i varandras rum nattetid. Slutligen konstaterar JO att en mycket allvarlig konsekvens av att personalen sviktar i att upprätthålla hemmets ordningsregler synes vara att flickorna i alltför stor omfattning inte deltar i skolundervisningen. JO uttalar att de brister som finns i verksamheten är sådana att de fortsatt påverkar hemmets möjligheter att kunna bedriva en god och säker vård och han rekommenderar Statens institutionsstyrelse att se över vilka åtgärder som myndigheten behöver vidta för att ge ledningen vid Vemyra det stöd som krävs.

NPM-protokoll-O-7-2022.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O-7-2022.pdf

JO har vid en inspektion av häktet Sollentuna särskilt undersökt situationen för frihetsberövade barn och unga. Inspektionen visade att de personalresurser som häktet avsatt för att tillgodose barns rätt till fyra timmars isoleringsbrytande åtgärder dvs. vistelse med personal eller annan, inte räcker om det är fler än ett par barn placerade där. Under helgerna räcker dessutom resurserna endast till ett fåtal barn. Samma resurser ska räcka till unga intagna i häktet.

 

JO konstaterar att kapaciteten och organisationen i häktet Sollentuna uppenbarligen är underdimensionerad för att kunna ge isoleringsbrytande åtgärder till det antal barn, sju stycken, som Kriminalvården har angett som ett riktmärke för häktena i Stockholmsregionen. Detta är enligt JO helt oacceptabelt och hon förutsätter att Kriminalvården vidtar de åtgärder som behövs för att se till att alla barn i häktet får sin lagliga rätt tillgodosedd. I sammanhanget gör JO uttalanden om vad som enligt henne bör anses utgöra en meningsfull mänsklig kontakt.

 

Det kom också fram att ungas möjligheter att få isoleringsbrytande åtgärder påverkades negativt när det fanns intagna barn. JO drar slutsatsen att unga riskerar att bli isolerade när barns rätt till vistelse med annan i häktet tillgodoses. Det är inte heller acceptabelt anser hon och understryker att häktet även under en ansträngd beläggningssituation har ett ansvar för detta arbete.

 

Några unga som varken hade s.k. restriktioner eller var avskilda fick inte vistas i gemensamhet. JO ser allvarligt på att häktet fortfarande inte klarar att tillgodose intagnas rätt till gemensamhet. Även detta kan medföra att unga intagna blir isolerade.

NPM-protokoll-O_3-2022.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O_3-2022.pdf

Vid inspektionen gjorde JO vissa iakttagelser avseendebehandlingen av intagna som hålls avskilda i förvaret. Bland annat uppmärksammadeJO att det under 2021 hade förekommit att intagna var avskilda under lång tid, i vissafall ett par veckor. JO noterade också att avskiljningsrummen, med undantag förområdet runt toaletten, var kamerabevakade dygnet runt.Enligt JO är kamerabevakning av en intagen i ett bostadsrum eller motsvarandeområde en mycket integritetskränkande åtgärd. Även om området runt toaletten intekunde urskiljas uppstår integritetsproblem vid långvarig bevakning. Det blir t.ex. i detnärmaste omöjligt för en intagen att sköta sin personliga hygien eller byta kläder utanatt bli observerad. Mot bakgrund av vad som framkommit avser JO att i ett särskiltärende utreda Migrationsverkets kamerabevakning av intagna som är placerade iavskildhet.Vid inspektionen uppmärksammades också att integritetskänslig information omintagna antecknades på en whiteboardtavla i ett personalutrymme på ett sätt sommedförde att informationen var synlig för intagna. JO förutsätter att förvaret vidtaråtgärder för att undvika att obehöriga får tillgång till integritetskänslig information omde intagna.

NPM-protokoll-O-2-2022.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O-2-2022.pdf

Enligt regionala överenskommelser med Polismyndigheten ansvarar Kriminalvården för driften av ett antal arrester, bl.a. den i Karlstad. Efter en inspektion av Kriminalvårdens verksamhet på orten konstaterar JO att det finns en rad komplexa utmaningar när myndigheten träffar en sådan överenskommelse. Att det sker regionalt resulterar dessutom i olika lösningar som leder till att intagna inte behandlas på ett enhetligt sätt. Arrangemanget medför även påtagliga risker för de intagna, vilket inte är acceptabelt. Lämpligheten och det rättsliga utrymmet för Kriminalvården att på ett sådant sätt överta ansvaret för driften av arrester kan enligt JO diskuteras.

 

I protokollet uttalar sig JO också om det förhållandet att Kriminalvården bedriver häktesverksamhet i lokaler som ursprungligen inrättats som arrester. Efter att ha granskat den typen av verksamheter i Nacka och Malmö, drar JO slutsatsen att bristerna i de gamla arrestlokalerna drabbar de intagna på ett negativt sätt. Enligt henne är det en självklarhet att intagna inte ska behöva vara placerade där under längre tid än vad som är absolut nödvändigt. JO understryker att det i grunden är oacceptabelt att den ansträngda beläggningssituationen i häkten och anstalter leder till att Kriminalvården bedriver häktesverksamhet i bristfälliga lokaler.

 

Eftersom de problem som JO ser i de aktuella lösningarna är så pass omfattande och allvarliga skickar hon en kopia av protokollet till regeringen för kännedom.

NPM-protokoll-O_34-2021.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O_34-2021.pdf

NPM-protokoll-O-33-2021.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O-33-2021.pdf

Inspektionen i korthet: Under hösten 2021 har JO genomfört inspektioner av tre häkten där Kriminalvårdens häktesverksamhet bedrivs i lokaler som Polismyndigheten tidigare haft arrestverksamhet i (häktet Huddinge avdelning Nacka, häktet Malmö och häktet Karlstad). JO avser att återkomma med samlade uttalanden om dessa förhållanden i protokollet efter inspektionen av häktet Karlstad.

I detta protokoll gör JO därför endast vissa uttalanden, bl.a. om det generella arbetet med isoleringsbrytande åtgärder. JO ser positivt på att häktet Malmö enligt egen uppgift kan uppfylla det lagstadgade kravet om att varje dag erbjuda frihetsberövade barn minst fyra timmar isoleringsbrytande åtgärder. Det är enligt JO dock mycket bekymmersamt att resurserna och de lokalmässiga förutsättningarna för sådana åtgärder i stort sett endast räcker till för barn. JO understryker att häktet Malmö ytterligare måste stärka och prioritera sitt arbete med att på ett meningsfullt sätt bryta isoleringen av alla grupper av intagna.

NPM-protokoll-O-25-2021.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O-25-2021.pdf

Sedan den 1 juli 2021 får den som inte har fyllt arton år ochsom är gripen eller anhållen hållas i förvar i polisarrest endast om det är absolutnödvändigt (6 a § lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare). IMalmö placeras barn i första hand i häkte. Barn placeras ibland i cell i arresten övernatten, vid platsbrist i häktet eller när Polismyndigheten inte kan avsätta resurser förbevakning av barnet i ett särskilt rum i anslutning till arresten. Enligt JO framstårPolismyndighetens lokaler i arresten Malmö och den organisation som fanns vidtidpunkten för inspektionen som underdimensionerade för att hantera barn som ärgripna eller anhållna. Förhållandena kan leda till att barn hålls i förvar i arresten även iandra fall än i de undantagssituationer som lagstiftaren avsett. Det är enligt JO inteacceptabelt.JO har vid inspektionen vidare noterat förhållanden som gäller hälso- och sjukvårdoch kamerabevakning av rastgårdarna som föranleder JO att skicka en kopia avprotokollet för kännedom till Inspektionen för vård och omsorg respektiveIntegritetsskyddsmyndigheten.

Protokoll-O-27-2021.pdf Lyssna på Protokoll-O-27-2021.pdf

NPM-protokoll-O_24-2021.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O_24-2021.pdf

Arresten i Västberga bemannas av ett bevakningsföretagsom Polismyndigheten har ett avtal med.  Arrestpersonalen får sin arbetsledning av ettpolisbefäl med särskilt ansvar för arrestverksamheten. Vid inspektionen var det tydligtatt det hos dessa polisbefäl fanns en osäkerhet om innehållet i deras arbetsledanderoll och var ansvaret för olika delar av arrestverksamheten ligger. Det som kom fram vid inspektionen förmedlar enligt JO en bild av att de ansvarigapolisbefälen i alltför stor utsträckning lämnar över ansvaret för den dagligaverksamheten i arresten till de anställda i bevakningsföretaget. Vidare fanns det enosäkerhet om vad som ligger i rollen som ansvarigt befäl för arresten och envarierande grad av kunskap i viktiga rutinfrågor. JO kan inte dra någon annan slutsatsän att polisbefälen med arrestansvar i Västberga generellt sett inte har den kontrollöver arrestverksamheten som ett ansvarigt befäl ska ha. Detta kan få en negativinverkan på de intagnas säkerhet och trygghet.JO betonar att Polismyndigheten även vid en avtalslösning med ett bevakningsföretagansvarar för arrestverksamheten sköts enligt gällande regelverk. Polismyndighetenbehöver följa upp hur arbetsledningen utövas i arresten och säkerställa att ansvarigtbefäl vid varje given tidpunkt har de förutsättningar och den kunskap som krävs föruppgiften. Vid inspektionen observerades två s.k. väntarrester på ca en kvadratmeter vardera.JO uttalar en förståelse för att det i vissa situationer kan finnas behov att placera enfrihetsberövad person i en väntarrest en kortare stund. JO anser att en placering i enväntarrest bör ha stöd i författning men konstaterar att en sådan reglering saknas. Enkopia av protokollet överlämnas därför till Regeringskansliet för kännedom.

NPM-protokoll-O-21-2021.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O-21-2021.pdf

NPM-protokoll-O_20-2021.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O_20-2021.pdf

JO inspekterade under våren 2021 fyra av SiS särskilda ungdomshem. Inspektionerna visar att den fördelning av ungdomar mellan SiS olika ungdomshem som myndighetens placeringsenhet gör påverkar de enskilda hemmens förutsättningar att bedriva sin verksamhet och ungdomarnas möjlighet att få lämplig vård. Det har vid inspektionerna också kommit fram att LVU- och LSU-ungdomar vårdas tillsammans. JO avser att följa upp dessa frågor vid en inspektion av SiS placeringsenhet under hösten 2021.

Vid granskningen har det uppmärksammats situationer när ungdomar hålls fast av personal och att SiS då fattar beslut om avskiljande. Det rör sig om situationer när ingripandet avbrutits efter en kort stunds fasthållning därför att ungdomen lugnat ned sig och han eller hon inte har förts till ett särskilt rum för avskiljande. JO uttalar att bestämmelserna om avskiljande i LVU respektive LSU inte är tillämpliga i dessa fall utan att det handlat om situationer som faller inom ramen för nödrätten. Därför ska beslut om avskiljande inte fattas utan det inträffade bör rapporteras som en incident. Om ungdomen däremot har förts till ett utrymme där han eller hon är skild från andra intagna och det inte längre är nödvändigt med ett fysiskt ingripande, är det fråga om ett avskiljande som omfattar hela händelseförloppet.

JO uttalar vidare att SiS har en skyldighet att se till att de särskilda ungdomshemmen är utformade på ett sådant sätt att personalen har en faktisk möjlighet att hålla en ungdom i avskildhet. Bristande utformning, t.ex. brist på rum för avskiljande eller problem med långa avstånd till sådana rum, får aldrig leda till att personalen ser sig tvungen att vidta åtgärder som inte har stöd i LVU och LSU. JO drar slutsatsen att Brättegården tycks vara i behov av fler rum för avskiljande.

NPM-protokoll-O-12-2021.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O-12-2021.pdf

JO inspekterade under våren 2021 fyra av SiS särskildaungdomshem. Inspektionerna visar att den fördelning av ungdomar mellan SiS olika ungdomshem som myndighetens placeringsenhet gör påverkar de enskilda hemmensförutsättningar att bedriva sin verksamhet och ungdomarnas möjlighet att få lämplig vård. Det har vid inspektionerna också kommit fram att LVU- och LSU-ungdomarvårdas tillsammans. JO avser att följa upp dessa frågor vid en inspektion av SiS placeringsenhet under hösten 2021.

Vid granskningen har det uppmärksammats situationer när ungdomar hålls fast av personal och att SiS då fattar beslut om avskiljande. Det rör sig om situationer när ingripandet avbrutits efter en kort stunds fasthållning därför att ungdomen lugnat ned sig och han eller hon har inte förts till ett särskilt rum för avskiljande. JO uttalar att bestämmelserna om avskiljande i LVU respektive LSU inte är tillämpliga i dessa fall utan att det handlat om situationer som faller inom ramen för nödrätten. Därför ska beslut om avskiljande inte fattas utan det inträffade bör rapporteras som en incident.Om ungdomen däremot har förts till ett utrymme där han eller hon är skild från andra intagna och det inte längre är nödvändigt med ett fysiskt ingripande, är det fråga om ett avskiljande som omfattar hela händelseförloppet.

JO uttalar vidare att SiS har en skyldighet att se till att de särskilda ungdomshemmen är utformade på ett sådant sätt att personalen har en faktisk möjlighet att hålla en ungdom i avskildhet. Bristande utformning, t.ex. brist på rum för avskiljande eller problem med långa avstånd till sådana rum, får aldrig leda till att personalen ser sig tvungen att vidta åtgärder som inte har stöd i LVU och LSU. JO drar slutsatsen att Vemyra tycks vara i behov av fler rum för avskiljande.

Efter en inspektion av Vemyra i juni 2019 konstaterade JO att det sedan flera år tillbaka fanns allvarliga brister i verksamheten i hemmet. JO uttalar nu att många av de brister som uppmärksammades vid den förra inspektionen kvarstår. De åtgärder som SiS och hemmet vidtagit har således inte säkerställt att ungdomar får en trygg och säker vård. JO aviserar att han under året kommer att följa upp situationen i hemmet.

NPM-protokoll-O-10-2021.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O-10-2021.pdf

JO inspekterade under våren 2021 fyra av SiS särskilda ungdomshem. Inspektionerna visar att den fördelning av ungdomar mellan SiS olika ungdomshem som myndighetens placeringsenhet gör påverkar de enskilda hemmens förutsättningar att bedriva sin verksamhet och ungdomarnas möjlighet att få lämplig vård. Det har vid inspektionerna också kommit fram att LVU- och LSU-ungdomar vårdas tillsammans. JO avser att följa upp dessa frågor vid en inspektion av SiS placeringsenhet under hösten 2021.

Vid granskningen har det uppmärksammats situationer när ungdomar hålls fast av personal och att SiS då fattar beslut om avskiljande. Det rör sig om situationer när ingripandet avbrutits efter en kort stunds fasthållning därför att ungdomen lugnat ned sig och han eller hon inte har förts till ett särskilt rum för avskiljande. JO uttalar att bestämmelserna om avskiljande i LVU respektive LSU inte är tillämpliga i dessa fall utan att det handlat om situationer som faller inom ramen för nödrätten. Därför ska beslut om avskiljande inte fattas utan det inträffade bör rapporteras som en incident. Om ungdomen däremot har förts till ett utrymme där han eller hon är skild från andra intagna och det inte längre är nödvändigt med ett fysiskt ingripande, är det fråga om ett avskiljande som omfattar hela händelseförloppet.

JO uttalar även att han kommer att följa upp SiS åtgärder för att förebygga förekomsten av sexuella övergrepp vid myndighetens ungdomshem.

NPM-protokoll-O-11-2021.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O-11-2021.pdf

JO inspekterade under våren 2021 fyra av SiS särskilda ungdomshem. Inspektionerna visar att den fördelning av ungdomar mellan SiS olika ungdomshem som myndighetens placeringsenhet gör påverkar de enskilda hemmens förutsättningar att bedriva sin verksamhet och ungdomarnas möjlighet att få lämpligvård. Det har vid inspektionerna också kommit fram att LVU- och LSU-ungdomar vårdas tillsammans. JO avser att följa upp dessa frågor vid en inspektion av SiS placeringsenhet under hösten 2021.

Vid granskningen har det uppmärksammats situationer när ungdomar hålls fast av personal och att SiS då fattar beslut om avskiljande. Det rör sig om situationer när ingripandet avbrutits efter en kort stunds fasthållning därför att ungdomen lugnat ned sig och han eller hon har inte förts till ett särskilt rum för avskiljande. JO uttalar att bestämmelserna om avskiljande i LVU respektive LSU inte är tillämpliga i dessa fall utan att det handlat om situationer som faller inom ramen för nödrätten. Därför ska beslut om avskiljande inte fattas utan det inträffade bör rapporteras som en incident.Om ungdomen däremot har förts till ett utrymme där han eller hon är skild från andra intagna och det inte längre är nödvändigt med ett fysiskt ingripande, är det fråga om ett avskiljande som omfattar hela händelseförloppet.

JO konstaterar att Sundbo haft svårt att komma till rätta med den allvarlig situation som rådde hösten 2018. Med anledning av att det så sent som sommaren 2020 förekommit mycket allvarliga incidenter vid hemmet där personal ska ha använt obefogat våld uttalar JO att han ser mycket allvarlig på detta ur ett trygghets- och säkerhetsperspektiv. Med hänsyn till vad som kommit fram vid inspektionen anser JO att det finns skäl för honom att fortsätta följa förändringsarbetet vid hemmet.

NPM-protokoll-O-9-2021.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O-9-2021.pdf

NPM-protokoll-O_8-2021.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O_8-2021.pdf

NPM-protokoll-O_7-2021.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O_7-2021.pdf

NPM-protokoll-O_6-2021.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O_6-2021.pdf

NPM-protokoll-O_5-2021.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O_5-2021.pdf

NPM-protokoll-O_4-2021.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O_4-2021.pdf

NPM-protokoll-O_25-2020.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O_25-2020.pdf

NPM-protokoll-O_24-2020.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O_24-2020.pdf

NPM-protokoll-O_23-2020.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O_23-2020.pdf

NPM-protokoll-O_22-2020.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O_22-2020.pdf

NPM-protokoll-O_20-2020.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O_20-2020.pdf

NPM-protokoll-O_19-2020.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O_19-2020.pdf

NPM-protokoll-O_10-2020.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O_10-2020.pdf

NPM-protokoll-O_9-2020.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O_9-2020.pdf

Enligt JO är den sammantagna bilden efter inspektionen att arresten Varberg fungerar väl. Vid de samtal som JO:s medarbetare hade med arrestpersonalen kom det fram att de har en nära kontakt med stationsbefälen. Stationsbefälens rutin att gå ut och informera sig om läget i arresten såväl när de går på som av sina pass, ger enligt JO goda förutsättningar att skapa en trygg och säker miljö för de intagna. Vidare visar handlingsgranskningen att blanketterna för säkerhetsbedömningarna är korrekt ifyllda, och att även förändringar av tillsynsfrekvenserna har dokumenterats. Utförd tillsyn har dokumenterats på ett utförligt sätt.
I sina uttalanden påminner JO om att intagna ska ges möjlighet att bl.a. sköta sin personliga hygien. Även om de intagna informeras om sina rättigheter när de tas in i arresten, kan situationen var så pass omtumlande att de har svårt att ta till sig informationen. Av detta skäl kan det enligt JO finnas anledning att personalen vid behov påminner de intagna om vilka rättigheter de har.
Vid inspektionen granskades ett antal ärenden som rör omhändertaganden av berusade personer. Som regel är beskrivningarna i ärendena utförliga, och därmed är det möjligt att förstå varför ingripandet har skett.
Slutligen uttalar sig JO om utformningen av Polismyndighetens digitala arrestförteckning (DAF).

NPM-protokoll-O_8-2020.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O_8-2020.pdf

Vid inspektionen kom det fram att det finns ett både faktiskt och upplevt avstånd mellan arrestpersonalen och stationsbefälen. Stationsbefälen ansvarar för arrestverksamheten, men de befinner sig sällan på plats i arresten och det har lagts ett stort ansvar på arrestvakterna att vid behov kontakta stationsbefälen. Enligt JO kräver en välfungerande arrest att det finns ett bra och nära samarbete mellan stationsbefälen och arrestvakterna. Stationsbefälen har ett ansvar att kontinuerligt hålla sig informerad om situationen i arresten för att de ska kunna fatta korrekta beslut angående de intagna. Mot den bakgrunden är det enligt JO positivt att Polismyndigheten har för avsikt att flytta stationsbefälens tjänsterum närmare arresten. Förutom denna åtgärd bör Polismyndigheten överväga om det även finns skäl att se över rutinerna för stationsbefälens kontakt med arrestpersonalen så att stationsbefälen själva tar mer aktiv del av vad som händer i arresten.
Arresten Eskilstuna är inrymd i två våningar och vid förflyttning till arrestens övervåning måste intagna föras bl.a. via en smal spiraltrappa. JO framhåller att detta är en säkerhetsrisk. Det finns långtgående planer på att uppföra ett nytt polishus i Eskilstuna. Det beräknas dock stå klart tidigast 2024. Enligt JO bör Polismyndigheten vidta åtgärder för att förbättra miljön i den nuvarande arresten. Förutom att undersöka på vilka sätt riskerna när intagna förs mellan arrestens våningsplan kan minskas eller helt undanröjas, bör översynen omfatta miljön dels på arrestens rastgårdar, dels i arrestcellerna.

NPM-protokoll-O_3-2020.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O_3-2020.pdf

NPM-protokoll-O_5-2020.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O_5-2020.pdf

NPM-protokoll-O_1-2020.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O_1-2020.pdf

NPM-protokoll-O_62-2019.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O_62-2019.pdf

NPM-protokoll-O_58-2019.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O_58-2019.pdf

Vid inspektionen av det särskilda ungdomshemmet Långanäs kom det fram att hemmet har en avdelning med fyra platser för utåtageran-de ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder, psykiska problem och som har svårigheter med socialt samspel. Vården på avdelningen utgår från att ungdomen vårdas i enskildhet. Vid inspektionstillfället hade en av ungdomarna vårdats i enskildhet i knappt ett år. Det har även tidigare förekommit att ungdomar vårdats i enskildhet på avdelningen under långa tidsperioder. På det särskilda ungdomshemmet Brättegården finns en liknande avdelning, och JO kommer att inom kort inspektera det hemmet.Vid inspektionen kom det vidare fram uppgifter om att personalen vid ungdomshem-met Långanäs håller fast ungdomar som uppträder våldsamt istället för att ta dem till ett rum för avskiljande. En av avdelningarnas rum för avskiljande ligger på ett annat våningsplan och det har inträffat att personalen burit ungdomar nedför trappan. JO uppmanar Statens institutionsstyrelse att vidta åtgärder för att säkerställa att avskil-janden kan göras på det sätt som lagen föreskriver och på ett sätt som är värdigt för både intagna och personal

NPM-protokoll-O_57-2019.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O_57-2019.pdf

Vid inspektionen kom det fram att anstaltens besöksrum har använts för placering av avskilda intagna. Eftersom det inte är möjligt att registrera beläggning av besöksrummen i Kriminalvårdsregistret (KVR) registreras de intagna i stället i en av anstaltens observationsceller. Enligt chefsJO är det av vikt att det i KVR framgår i vilken cell en intagen är placerad.
Tre rum i anstaltens administrationsbyggnad har använts för placering av intagna. Anstaltsledningen har sett bl.a. säkerhetsrisker med denna ordning och har tillfälligt stängt ner platserna under den tid det förekommer dubbelbeläggning i anstalten. ChefsJO rekommenderar Kriminalvården att se över hur dessa rum ska användas i fortsättningen. Vidare kan det finnas skäl för JO att i ett pågående initiativärende återkomma till vissa av de svårigheter som personalen i anstalten Umeå har lyft fram angående dubbelbeläggningen (JO:s dnr O 19-2019).
Slutligen uttalar sig chefsJO om vikten av att sjukhusbesök planeras på ett sätt som möjliggör att sjukvårdssekretessen kan upprätthållas i förhållande till Kriminalvårdens personal.

NPM-protokoll-O_54-2019.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O_54-2019.pdf

JO konstaterar att tillvaron för en intagen i förvaret Ljungbyhed måste beskrivas som mer kringskuren och reglerad än tillvaron för intagna i andra av Migrationsverkets förvar. Det råder bl.a. brist på gemensamhetsutrymmen och det finns endast begränsade möjligheter för de intagna att vistas utomhus. JO anser det tydligt att utformningen av förvaret i Ljungbyhed i hög grad har begränsats av utformningen av de lokaler i vilket det är inrymt. Det medför i sin tur långtgående begränsningar för vistelsen för de intagna, vilket JO anser är beklagligt. JO anser att det också framstår som tydligt att förvaret inte är dimensionerat för 44 intagna. JO uttalar att Migrationsverket omgående bör överväga att minska antalet platser i förvaret Ljungbyhed och att verket behöver vidta åtgärder för att öka de intagnas möjlighet till daglig utomhusvistelse. Migrationsverket uppmanas också att säkerställa att personalen har tillräckliga kunskaper om förutsättningarna för att kroppsvisitera de intagna så att en sådan åtgärd används endast under de förutsättningar som anges i lag.

NPM-protokoll-O_52-2019.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O_52-2019.pdf

I samband med inspektionen av arresten Kristinehamn skedde även inspektioner av arresterna Arvika och Karlskoga. I anslutning till protokollet från inspektionen av arresten Arvika finns uttalanden från JO som även berör arresten Kristinehamn (se dnr O 47-2019).

NPM-protokoll-O_49-2019.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O_49-2019.pdf

I samband med inspektionen av arresten Karlskoga skedde även inspektioner av arresterna Arvika och Kristinehamn. I anslutning till protokollet från inspektionen av arresten Arvika finns uttalanden från JO som även berör arresten Karlskoga (se dnr O 47-2019).

NPM-protokoll-O_48-2019.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O_48-2019.pdf

NPM-protokoll-O_47-2019.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O_47-2019.pdf

Anstalten Västervik Norra har en särskild avdelning för intagna som är avskilda på egen begäran – den s.k. 6:4-avdelningen. Vid inspektionen hade ett antal intagna varit avskilda under lång tid. Enligt chefsJO behöver Kriminalvården vidta åtgärder för att en placering i avskildhet på egen begäran bara ska användas i undantagsfall och under så begränsad tid som möjligt. En placering i avskildhet för en intagen i behov av skydd bör bara ske i avvaktan på en mer varaktig lösning, t.ex. förflyttning till skyddsplats. 6:4-avdelningen är uppdelad i två delar, den låsta och den halvöppna sidan. På den halvöppna sidan vistas de intagna i gemensamhet under stora delar av dagen. Det enda skälet till att de låses in under dagen är att de intagna på avdelningens låsta sida ska kunna använda avdelningens balkong. I samtal med JO:s medarbetare uppgav de intagna att de ville vara placerade på den halvöppna sidan eftersom det är lugnare där. Enligt chefsJO talar det för att det finns ett behov av inrätta avdelningar med färre platser där intagna kan vistas i gemensamhet. Slutligen uttalar sig chefsJO om de intagnas tillgång till toalett nattetid och dubbelbeläggning av celler.

NPM-protokoll-O_46-2019.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O_46-2019.pdf

JO konstaterar att det sedan flera år tillbaka finns allvarliga brister i verksamheten på ungdomshemmet Vemyra. Det gäller bl.a. frågan om hur mycket hemmet är bemannat samt hur personalen bemöter ungdomarna och agerar i samband med tvångsåtgärder. JO uttalar att SiS omedelbart bör se över vilka åtgärder som behöver vidtas för att stötta ledningen i att säkerställa att ungdomarna får en trygg och säker vård. JO kommer att genomföra en uppföljande inspektion av Vemyra under första halvåret 2020.
Vidare noterar JO att socialnämnder placerar ungdomar på Vemyra trots att de inte tillhör hemmets målgrupp. Det påverkar dessa ungdomars möjligheter att få lämplig behandling och sysselsättning. Av den anledningen skickas en kopia av beslutet till Sveriges kommuner och landsting för kännedom.
JO uttalar slutligen att ungdomarnas möjligheter till sysselsättning och aktiviteter på Vemyra behöver utökas och att de måste få korrekt och fullständig information om sina rättigheter.

NPM-protokoll-O_44-2019.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O_44-2019.pdf

Häktet Helsingborgs häktesfilial Berga är ett gemensamhetshäkte med 44 platser. Vid inspektionen vistades 44 intagna i häktesfilialen.Den 5, 12, 19 och 26 april 2019 fanns det mellan 48 och 51 intagna i häktesfilialen, vilket innebär en beläggningsgrad mellan 109 och 116 procent. Vid överbeläggning placeras de intagna förutom i normalceller även i besöksrum och en avskiljningscell. Det är även möjligt att dubbelbelägga 8 av häktesfilialens normalceller. Det innebär att det som mest kan vara 55 intagna i häktet. Vid inspektionen var samtliga intagna placerade i ordinarie celler.

 

Det är möjligt att tillföra besöksrummen och en avskiljningscell viss utrustning för att deska uppfylla delar av Kriminalvårdens krav för hur en normalcell ska vara utrustad. Häktet Helsingborg har en lokal anvisning för hur överbeläggning ska hanteras. Placeringen av intagna i häktets besöksrum innebär en negativ inverkan på de intagnas möjlighet att ta emot besök.

 

En av häktesfilialens avdelningar (avdelning 1:5) saknar gemensamhetsutrymmen och de häktade vistas under dagtid i korridoren. ChefsJO ifrågasätter starkt det rimliga i att korridoren beskrivs som en avdelning och anser att Kriminalvården bör överväga om de aktuella cellerna även i fortsättningen ska utgöra ordinarie platser i häktesfilialens verksamhet. Om Kriminalvården ändå anser att det finns så pass tungt vägande skäl att cellerna ska användas som ordinarie platser, bör myndigheten omedelbart vidta de åtgärder som krävs för att de häktade på avdelning ska kunna ges möjlighet till vistelse i gemensamhet på samma villkor som de intagna på häktesfilialens övriga avdelningar.

NPM-protokoll-O_39-2019.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O_39-2019.pdf

Anstalten Kumla har 420 ordinarie platser i säkerhetsklass 1, varav 60 platser på riksmottagningen. Intagna som dömts till fängelse i lägst fyra år placeras inledningsvis på riksmottagningen i ca åtta veckor för utredning inför beslut om särskilda villkor. Sedan slutet av 2018 har antalet platser på riksmottagningen nästan fördubblats och mottagningen hade vid inspektionen 111 platser.

 

Vid inspektionens inledning fanns det 97 intagna på riksmottagningen. I 30 av cellerna kan dubbelbeläggning äga rum. Vid inspektionen var 20 celler dubbelbelagda. Placering av intagna sker utan egentlig riskbedömning och principen ”sist in först ut” tillämpas. Förutom att antalet utredare utökats med två stycken har det inte skett någon utökning av riksmottagningens bemanning.

NPM-protokoll-O_36-2019.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O_36-2019.pdf

Häktet Falun har 34 platser och är ett restriktionshäkte. Vid inspektionen vistades 29 intagna i häktet. Den 1 och 8 mars 2019 hade häktet en beläggningsgrad om 100 procent. Häktets platssituation har under en längre tid varit ansträngd. Under 2019 har häktet stängt för intag vid ett flertal tidpunkter. Som konsekvens har häktade blivit kvar i Polismyndighetens arrester. Häktets normalceller går inte att dubbelbelägga eftersom de är för små. En cell är tillräckligt stor att dubbelbeläggas genom att den tillförs en madrass som läggs direkt på golvet. Någon dubbelbeläggning har dock aldrig förekommit. Ett besöksrum har en gång använts för tillfällig placering av en intagen som inte var häktad.

NPM-protokoll-O_30-2019.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O_30-2019.pdf

Häktet Trelleborg har 33 platser. Vid inspektionen vistades 37 intagna i häktet, vilket innebär en beläggningsgrad om 112 procent.

 

Den ansträngda beläggningssituationen i landet medför att det inte alltid är möjligt att flytta häktade vars restriktioner har hävts till gemensamhetshäkten och ungdomar tillhäkten med särskilda ungdomsavdelningar.

 

Vid överbeläggning placerar häktet de intagna – förutom i normalceller – även i häktets besöksrum och transportcell. Det är möjligt att tillföra besöksrummen och transportcellen utrustning för att de ska uppfylla vissa av Kriminalvårdens krav för hur en normalcell ska vara utrustad. I häktets transportcell – som är något större än övriga celler – finns möjlighet till dubbelbeläggning. Vid inspektionen var intagna placerade i besöksrummen och det förekom dubbelbeläggning. Placeringen av intagna i besöksrum innebär en negativ inverkan på de intagnas möjlighet att ta emot besök.

 

Redan vid normalbeläggning har häktet svårt att nå de nationella målen för isoleringsbrytandeåtgärder. Överbeläggning i häktet gör det ännu svårare att nå dessa mål.

NPM-protokoll-O_28-2019.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O_28-2019.pdf

Häktet Kalmar har 35 platser. Vid inspektionen vistades 34 intagna i häktet. Den 8 mars 2019 var det 38 intagna i häktet, vilket innebär en beläggningsgrad om 108 procent. Vid överbeläggning placerar häktet de intagna förutom i normalceller även i två rum som i normalfallet används för isoleringsbrytande insatser samt i tre besöksrum. Vid inspektionen kom fram att de två celler som häktet har övervägt att använda för dubbelbeläggning understiger 8 m²och därför inte kan användas för detta ändamål. Det innebär att det som mest kan vara 40 intagna i häktet. Vid inspektionen var samtliga intagna placerade i ordinarie celler.

 

Det är möjligt att tillföra besöksrummen viss utrustning för att de ska uppfylla delar avKriminalvårdens krav för hur en normalcell ska vara utrustad. Häktet har en lokalskriftlig strategi för hur överbeläggning ska hanteras. Vid överbeläggning användsbl.a. häktets rum avsedda för isoleringsbrytande åtgärder för placering av intagna.Under sådana förhållanden kan inte rummen användas för det avsedda ändamålet.

NPM-protokoll-O_26-2019.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O_26-2019.pdf

NPM-protokoll-O_33-2019.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O_33-2019.pdf

Häktet Karlskrona har 23 platser. Vid inspektionen vistades 22 intagna i häktet. Den 9–11 samt den 14 och 15 mars 2019 var det 25 intagna i häktet, vilket innebär en beläggningsgrad om 109 procent. Vid överbeläggning dubbelbelägger häktet normalceller. En normalcell har en golvyta om 9,1 m² (inklusive ett mindre toalettutrymme), och vid dubbelbeläggning får en intagen sova på madrasser som läggs direkt på golvet. Häktet har inte någon skriftlig rutin för hur dubbelbeläggning ska gå till.

 

Häktet har en ”väntcell” som har samma utformning som en normalcell, förutom att den saknar toalett. Cellen har sedan januari 2019 använts regelbundet för placering av intagna. Vid några tillfällen har häktet även tillfälligt placerat intagna som inställt sig på egen hand i häktets avskildhetscell. I nödfall kan det även ske tillfälliga placeringar i häktets besöksrum.

NPM-protokoll-O_25-2019.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O_25-2019.pdf

Häktet Malmö har 117 platser. I dessa ingår fyra transportceller. Vid inspektionen vistades 118 intagna i häktet, vilket innebär en beläggningsgrad om 101 procent. Under mars 2019 hade häktet även överbeläggning den 1 och 17 mars 2019, då beläggningsgraden var 102 respektive 101 procent. Under fyra dagar i mars var beläggningsgraden 100 procent.

 

När platserna på häktets ungdomsavdelning inte räcker till placeras intagna under 21 år på normalavdelning. Vidare förekommer det att intagna som borde vara placerade på häktets säkerhetsavdelning, till följd av platsbrist där i stället placeras på tillsynsavdelningen. Överbeläggningen har medfört svårigheter att undvika olämpliga klientkonstellationer.

 

Vid överbeläggning placerar häktet intagna – förutom i normalceller och transportceller – även i observationsceller. Det är möjligt att tillföra observationscellerna utrustning som innebär att de uppfyller vissa av Kriminalvårdens krav för hur en normalcell ska vara utrustad. En av häktets transportceller – som är något större än övriga celler – kan användas för dubbelbeläggning. Vid inspektionen var intagna placerade i observationsceller och det förekom dubbelbeläggning. I framtiden kan intagna även komma att placeras i vissa av häktets besöksrum. Detta kan innebära en negativ inverkan på de intagnas möjlighet att ta emot besök från närstående och offentliga försvarare.

 

Häktet är bemannat utifrån en beläggning om 90 procent. Redan vid normalbeläggning har häktet svårt att nå de nationella målen för isoleringsbrytande åtgärder. Överbeläggning i häktet gör det ännu svårare att nå dessa mål.

NPM-protokoll-O_27-2019.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O_27-2019.pdf

Häktet Nyköping har 34 platser. Vid inspektionen vistades 33 intagna i häktet. Den 19 och 20 mars 2019 var det 37 intagna i häktet, vilket innebär en beläggningsgrad om 109 procent. Vid överbeläggning dubbelbelägger häktet de intagna i normalceller. Högst fem celler kan dubbelbeläggas samtidigt, vilket innebär att det som mest kan vara 39 intagna i häktet. Vid inspektionen var två celler dubbelbelagda.

 

Vid dubbelbeläggning av en cell utrustas cellen med två extra madrasser. Häktet har inte någon skriftlig rutin för dubbelbeläggning. En överbeläggning i häktet gör det svårare för häktespersonalen att tillgodose intagnas behov av isoleringsbrytande åtgärder.

NPM-protokoll-O_29-2019.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O_29-2019.pdf

NPM-protokoll-O_21-2019.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O_21-2019.pdf

Med anledning av vårdmiljöerna och tryggheten för patienterna uttalar chefsJO att kliniken behöver vidta åtgärder för att tillgodose de kvinnliga patienternas behov av gemenskap och trygghet. Kliniken behöver även inrätta ett system som gör det möjligt för patienterna att anmäla alla former av kränkande eller osaklig behandling, och som skyddar anmälaren mot repressalier. ChefsJO rekommenderar Region Kronoberg att se över möjligheterna att göra vårdmiljöerna mindre torftiga.

ChefsJO rekommenderar Region Kronoberg att vidta åtgärder som säkerställer att en läkarundersökning alltid utförs i anslutning till ett beslut om fastspänning eller avskiljande fattas. Regionen behöver också vidta åtgärder som säkerställer att de beslut om avskiljande som fattas uppfyller lagens krav.

ChefsJO konstaterar att det saknas lagstöd för att tillämpa allmän inpasseringskontroll till avdelningar i säkerhetsklass 3 och uppmanar Region Kronoberg att omgående vidta åtgärder med anledning av detta.

Med anledning av att kliniken löpnade lämnar patientinformation om kriminalvårdsklienterna till Kriminalvården beslutar chefsJO att utreda frågor om bl.a. sekretess och dokumentation inom ramen för ett särskilt initiativärende.

NPM-protokoll-O_18-2019.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O_18-2019.pdf

Häktet Växjö har 26 platser. Vid inspektionen vistades 25 intagna i häktet. Den 22 mars 2019 var det 27 intagna i häktet, vilket innebär en beläggningsgrad om 104 procent. Vid överbeläggning placerar häktet de intagna förutom i normalceller även i två av häktets tre besöksrum. Det finns en förberedelse i häktet att kunna dubbelbelägga två celler och det innebär att som mest kan det vara 30 intagna i häktet. Vid inspektionen var två intagna placerade i två avbesöksrummen, men det förekom inte någon dubbelbeläggning.

 

Det är möjligt att tillföra besöksrummen viss utrustning för att de ska uppfylla delar av Kriminalvårdens krav för hur en normalcell ska vara utrustad. Vid behov kommer dubbelbeläggning att ske i celler som är något större än en normalcell, genom att en fällsäng ställs in i cellen. Häktet har inte någon skriftlig rutin för dubbelbeläggning. Placeringen av intagna i häktets besöksrum har en negativ inverkan på de intagnas möjlighet att ta emot besök. En överbeläggning i häktet gör det svårare för personalen att tillgodose de intagnas rätt till en timmes daglig utomhusvistelse.

NPM-protokoll-O_22-2019.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O_22-2019.pdf

NPM-protokoll-O_13-2019.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O_13-2019.pdf

Vid inspektionen kom det fram att häktet under en längre tid haft en hög beläggningsgrad. Det har lett till dubbelbeläggning av celler, att intagna som varken är häktade med restriktioner eller avskilda placeras på restriktionsplats och att intagnas möjlighet att vistas i gemensamhet begränsats. Dessa frågor tas om hand i två initiativärenden som chefsJO tidigare beslutat om (dnr O 7-2018 och O 19-2019). Eftersom häktet ofta tar emot ungdomar under 18 år påminner chefsJO om vikten av att personalen både skriftligen och muntligen informerar dem om deras rättigheter.

NPM-protokoll-O_7-2019.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O_7-2019.pdf

NPM-protokoll-O_6-2019.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O_6-2019.pdf

Av protokollet framgår att klinikens observationsenhet har rum för avskiljande med sängar som är fastskruvade mitt i rummen. Sängarna är ständigt försedda med fastspänningsanordningar som patienten måste sova på. Om patienten upplever sängen som obekväm erbjuds han eller hon i stället att sova på en madrass som läggs direkt på golvet. Patienter får inta måltider sittande antingen i sängen eller på golvet. ChefsJO uttalar att den beskrivning som lämnas i protokollet gör att det inställer sig många frågor om observationshetens fysiska miljö. Det är enligt chefsJO t.ex. inte acceptabelt att en patientens säng ständigt är försedd med ett bälte, även om en fastspänning under sådana förhållanden kan ske snabbare och smidigare. Utgångspunkten för kliniken bör vara att erbjuda en vård som inte innebär en onödig kräkning av den enskilde. ChefsJO är även starkt kritisk till det sätt på vilket Helix valt att extensivt utvidga möjligheterna att vid den inledande vården hålla patienter avskilda genom att placera dem på klinikens observationsenhet. Med hänsyn till vad som kommit fram vid inspektionen kommer chefsJO att under första halvåret 2020 genomföra en uppföljande inspektion av kliniken.

NPM-protokoll-O_3-2019.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O_3-2019.pdf

NPM-protokoll-O_2-2019.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O_2-2019.pdf

I protokollet rekommenderar chefsJO Kriminalvården att vidta åtgärder för att tillskapa nödvändiga avskildhetsplatser på anstalten och en ändamålsenlig rastgård.

 

ChefsJO konstaterar också att det är viktigt att läkare tillkallas snarast om en intagen placeras i avskildhet på grund av att han eller hon är våldsam eller farlig för sin egen säkerhet till liv och hälsa. Kriminalvården uppmanas att omgående vidta åtgärder för att anstalten ska kunna tillgodose fängelselagens krav på läkarundersökningar.

 

Slutligen understryker chefsJO att det av beslut om avskildhet måste vara möjligt att utläsa varför åtgärden vidtagits och bedöma om det funnits tillräckliga skäl för den. Kriminalvården uppmanas se över anstaltens rutiner för beslut om avskildhet och tillämpningen av de aktuella bestämmelserna.

NPM-protokoll-O_1-2019.pdf Lyssna på NPM-protokoll-O_1-2019.pdf

NPM-protokoll-7558-2018.pdf Lyssna på NPM-protokoll-7558-2018.pdf

NPM-protokoll-7557-2018.pdf Lyssna på NPM-protokoll-7557-2018.pdf

NPM-protokoll-7556-2018.pdf Lyssna på NPM-protokoll-7556-2018.pdf

Vid inspektionen har ungdomar placerade på ungdomshemmet berättat att det förekommer att personal utsätter dem för våld. Liknande uppgifter kom fram vid en inspektion genomförd av IVO i november 2017. Under en knapp tvåårsperiod har SiS gjort fem lex Sarah-anmälningar angående allvarliga missförhållanden på ungdomshemmet. Enligt JO ger dessa förhållanden en mycket oroande bild av situationen på ungdomshemmet. Ledningen för ungdomshemmet har redogjort för vilka åtgärder som vidtagits. Mot bakgrund av vad som kom fram vid inspektionen drar JO dock slutsatsen att de åtgärder ledningen vidtagit inte varit tillräckliga. SiS måste därför säkerställa att samtliga ungdomar som är placerade på ungdomshemmet får en trygg och säker vård. I detta arbete bör SiS ta sikte på bl.a.:

– effektiva åtgärder för att förhindra att ungdomarna utsätts för ett obefogat våldsutövande

– personalens bemötande av ungdomarna, och

– personalgruppens sammansättning och kompetens.

NPM-protokoll-7107-2018.pdf Lyssna på NPM-protokoll-7107-2018.pdf

NPM-protokoll-6204-2018.pdf Lyssna på NPM-protokoll-6204-2018.pdf

NPM-protokoll-6001-2018.pdf Lyssna på NPM-protokoll-6001-2018.pdf

NPM-protokoll-5990-2018.pdf Lyssna på NPM-protokoll-5990-2018.pdf

NPM-protokoll-5568-2018.pdf Lyssna på NPM-protokoll-5568-2018.pdf

Enligt företrädare för LVM-hemmet saknar hemmet lokaler för att kunna ge intagna vård i enskildhet. JO framhåller att det kan uppstå situationer vid placering av intagna i hemmets intagsdel som utgör sådan vård. Vid inspektionen uppmärksammades en situation när en intagen under en kort stund placerats i hemmets avskiljningsrum. Personalen uppfattade inte åtgärden som en avskiljning och den dokumenterades inte i ett särskilt beslut. Enligt JO ligger det nära till hands att beskriva den vidtagna åtgärden som en avskiljning. Det redovisade visar vilka svåra gränsdragningsproblem som kan uppstå i förhållande till de särskilda befogenheterna vård i enskildhet och avskiljande. Av den anledningen har JO för avsikt att under nästa år ta upp dessa frågor med SiS centralt.

NPM-protokoll-5569-2018.pdf Lyssna på NPM-protokoll-5569-2018.pdf

NPM-protokoll-5424-2018.pdf Lyssna på NPM-protokoll-5424-2018.pdf

Vid två tidigare Opcat-inspektioner av häktet Huddinge framförde JO synpunkter på utformningen av det utrymme som användes för in- och utskrivning. I anslutning till protokollet uttalar chefsJO att det är positivt att häktet Huddinge har slutfört nödvändiga förändringar av in- och utskrivningsavdelningarna, och på så sätt utformat ett mer ändamålsenligt system som tillgodoser bl.a. de intagnas integritet. Vidare lämnas en upplysning om att chefsJO i protokollet från en Opcat-inspektion av häktet Gävle (dnr 4675-2018) beslutat att inom ramen för ett särskilt initiativärende utreda användandet av transportceller inom Kriminalvårdens häktesverksamhet.

NPM-protokoll-5563-2018.pdf Lyssna på NPM-protokoll-5563-2018.pdf

Enligt chefsJO är det viktigt att bl.a. unga omhändertagna enligt LVU som tas in i ett häkte ges möjlighet att underrätta närstående om var de befinner sig. En förutsättning för att de unga ska kunna tillvarata denna rätt, är att berörda myndigheter tar fram samverkansformer i frågan. Det kan enligt chefsJO handla om en rutin enligt vilken den myndighet som beställer en handräckningstransport ska vara skyldig att lämna uppgift till Kriminalvården om vilka personer som den unge får kontakta under en transport. Enligt chefsJO bör Kriminalvården även överväga att tillgodose de frihetsberövades behov av dricksvatten under längre transporter.

 

I häktet Saltvik förekommer det att två intagna placeras tillsammans i en cell (s.k. dubbelbeläggning). Enligt chefsJO finns det starka skäl för häktet att avstå från detta. Om Kriminalvården ändå anser att det, av utrymmesskäl eller någon annan  särskild anledning, finns skäl för dubbelbeläggning i häkte bör myndigheten hantera dessa situationer på ett enhetligt och rättssäkert sätt till skydd för den enskilde. ChefsJO rekommenderar därför myndigheten att ta fram myndighetsgemensamma föreskrifter eller skriftliga rutiner som reglerar denna del av verksamheten.

NPM-protokoll-5266-2018.pdf Lyssna på NPM-protokoll-5266-2018.pdf

Vid inspektionen kom det fram att anstalten Saltvik har vidtagit vissa åtgärder för att förbättra möjligheten för intagna på anstaltens avskildhetsavdelning att bl.a. kunna se ut genom cellfönstren. Enligt chefsJO innebär åtgärderna bara en marginell förbättring. ChefsJO har förståelse för att Kriminalvården måste ta hänsyn till de intagnas integritet, men den aspekten kan tillgodoses på ett sätt som inte påverka de intagnas möjligheter att se ut genom fönstren. Vidare konstaterar chefsJO att de problem som tidigare påtalats avseende anstaltens rastgårdar kvarstår. ChefsJO vill att Kriminalvården återrapporterar vilka åtgärder som myndigheten planerar att vidta i dessa frågor.

 

Med anledning av vad som har kommit fram vid inspektionen beslutar chefsJO att i ett särskilt initiativärende utreda förutsättningarna för att placera andra grupper av intagna än de med beslut om säkerhetsplacering på Kriminalvårdens säkerhetsenheter.

NPM-protokoll-6027-2018.pdf Lyssna på NPM-protokoll-6027-2018.pdf

Informationen som Kriminalvården får beträffande s.k. handräckningstransporter är i vissa fall bristfällig. Det medför att den frihetsberövade och även Kriminalvårdens personal utsätts för risker. Enligt chefsJO är det oacceptabelt att en transport kan planeras och utföras trots att transportpersonalen i stort sett inte känner till mer än namnet på den person som ska transporteras. Denna brist måste åtgärdas så snart som möjligt och chefsJO kommer att fortsatt följa frågan.

 

ChefsJO uppmanar vidare Kriminalvården att omedelbart se till att övervakningskameran i häktets observationsrum går att stänga av.

 

ChefsJO uppmanar även Kriminalvården att komma in med en återrapportering avseende vilka åtgärder som myndigheten planerar beträffande häktets rastgårdar för att intagna ska kunna betrakta sin omgivning. Återrapporteringen ska avse även vidtagna åtgärder beträffande övervakningskameran i häktets observationsrum.

NPM-protokoll-4675-2018.pdf Lyssna på NPM-protokoll-4675-2018.pdf

ChefsJO uppmanar Kriminalvården att komplettera det beställningssystem som används vid handräckningstransporter så att det går att kontrollera grunden för att den som ska transporteras är frihetsberövad. Kriminalvården ska senast den 29 mars 2019 komma in med en redogörelse för vilka åtgärder som har vidtagits och planeras. Vidare behöver Kriminalvården omedelbart se över arbetssituationen för transportplanerarna, samt anpassa ärendehanteringssystemet och beställningsformuläret för externa beställare så att transportplaneringen kan utföras på ett sådant sätt att de frihetsberövade transporteras på ett rättssäkert och värdigt sätt.

NPM-protokoll-4158-2018.pdf Lyssna på NPM-protokoll-4158-2018.pdf

I en utredning av Kriminalvården har man kommit fram till att anstalten Visby måste stängas permanent. Den åtgärden skulle enligt myndigheten leda till att häktet Visbys lokaler kan utökas. På så sätt skulle häktet kunna erbjuda de intagna isoleringsbrytande aktiviteter. JO anser att det är mycket angeläget att Kriminalvården omedelbart vidtar de åtgärder som krävs för att häktet ska få tillgång till mer ändamålsenliga lokaler. Ett första steg i en sådan process bör vara att stänga anstalten (se protokoll dnr 4139-2018).

NPM-protokoll-4140-2018.pdf Lyssna på NPM-protokoll-4140-2018.pdf

Enligt en utredning av Kriminalvården klarar häktet Visby inte av att lösa sitt basuppdrag i de nuvarande lokalerna. Enligt JO är det mycket angeläget att Kriminalvården omedelbart vidtar åtgärder för att häktet ska få tillgång till ändamålsenliga lokaler. Ett första steg i en sådan process bör vara att stänga anstalten Visby (se protokoll dnr 4140-2018).

NPM-protokoll-4139-2018.pdf Lyssna på NPM-protokoll-4139-2018.pdf

JO:s uttalande i korthet: ChefsJO välkomnar att klinikens nya lokaler erbjuder en godbehandlingsmiljö med möjlighet till sysselsättning och fysisk aktivitet. ChefsJO uttalar att rutinerna som rör fastspänning, visitationer, omhändertagande av egendom och begäran om hjälp av Polisen och Kriminalvården för förflyttning av patienter behöver ses över. Vidare påpekas att det alltid behöver finns tillräckliga personalresurser för att kunna ha nödvändig tillsyn över patienterna och att den information om rättigheter som lämnas till patienterna behöver ses över och bör finnas i skrift även på andra språk än svenska.

NPM-protokoll-3888-2018.pdf Lyssna på NPM-protokoll-3888-2018.pdf

NPM-protokoll-4138-2018.pdf Lyssna på NPM-protokoll-4138-2018.pdf

NPM-protokoll-3887-2018.pdf Lyssna på NPM-protokoll-3887-2018.pdf

JO följde upp frågor efter inspektionen 2017 och uttalade bl.a. att hon ser positivt på att häktet Kronoberg har tagit fram skriftlig information om rättigheter som alla de intagna får och att de intagna får kuvert som de kan lägga s.k. systerlappar i. Frågan om möjligheten för häktet att tillkalla läkare, oavsett tid på dygnet, kommer att följas upp inom ramen för ett initiativärende som rör bältesläggning av en intagen (dnr 279-2018).

 

JO konstaterade att det är mycket bekymmersamt att Kriminalvården har organiserat sin transportverksamhet på ett sätt som innebär att transporter i vissa fall inte kan genomföras eller utförs av personal som saknar rätt kompetens. JO kommer att fortsätta följa frågan under Opcat-enhetens inspektioner med fokus på transporter.

 

JO beslutade att öppna ett initiativärende för att granska förhållandena för en intagen på häktet Kronobergs omvårdnadsavdelning samt de transporter som skett av den intagne (dnr 3801-2018).

NPM-protokoll-2643-2018.pdf Lyssna på NPM-protokoll-2643-2018.pdf

NPM-protokoll-2094-2018.pdf Lyssna på NPM-protokoll-2094-2018.pdf

JO:s Opcat-verksamhet har under år 2018 ett fokus på transporter av frihetsberövade. Kriminalvården ska, utöver att transportera sina ”egna klienter”, även transportera frihetsberövade personer på begäran av andra myndigheter. Häktet Jönköping används ofta för måltidsuppehåll och ibland för övernattning av frihetsberövade under transport. Mot bakgrund av det ökade antalet frihetsberövade som Kriminalvården transporterar och den mottagningskapacitet som häktet har är chefsJO bekymrad över hur Kriminalvården ska kunna se till att transporter kan ske utan onödigt dröjsmål och samtidigt tillgodose frihetsberövades eventuella behov av tillsyn under transportuppehåll. ChefsJO kommer att fortsatt följa dessa frågor.

 

ChefsJO rekommenderar Kriminalvården att se till att den övervakningskamera som är placerad i häktets observationsrum kan stängas av när en sådan övervakningsåtgärd inte bedöms nödvändig. Vidare uppmanar chefsJO häktet att införa skriftliga rutiner för användandet av kameraövervakning.

 

Beträffande rätten att betrakta omgivningarna genom fönster och från rastgårdar välkomnar chefsJO att det numera går att se rakt ut och uppåt genom fönstren i bostadsrummen. Från sju av häktets rastgårdar går det däremot inte att se rakt ut på omgivningarna och det finns inga planer på att förändra detta. Kriminalvården ska därför återrapportera till chefsJO om vilka åtgärder som myndigheten planerar att vidta avseende häktets rastgårdar senast den 15 januari 2019.

NPM-protokoll-1364-2018.pdf Lyssna på NPM-protokoll-1364-2018.pdf

NPM-protokoll-1366-2018.pdf Lyssna på NPM-protokoll-1366-2018.pdf

NPM-protokoll-701-2018.pdf Lyssna på NPM-protokoll-701-2018.pdf

JO:s Opcat-verksamhet har under år 2018 ett fokus på transporter av frihetsberövade. Kriminalvården ska, utöver att transportera sina ”egna klienter”, även transportera frihetsberövade personer på begäran av andra myndigheter. Häktet Örebro används ofta för måltidsuppehåll och ibland för övernattning av frihetsberövade under transport. ChefsJO konstaterar att mot bakgrund av det ökade antalet frihetsberövade som Kriminalvården transporterar och den begränsade mottagningskapacitet som häktet har under kvällar och helger är hon bekymrad över hur Kriminalvården ska kunna se till att transporter kan ske utan onödigt dröjsmål och samtidigt tillgodose frihetsberövades eventuella behov av tillsyn under transportuppehåll i häktet alla delar av dygnet. ChefsJO kommer att fortsatt följa denna fråga.

 

ChefsJO rekommenderar Kriminalvården att se till att de övervakningskameror som är placerade i fem av häktets bostadsrum kan stängas av när en sådan övervakningsåtgärd inte bedöms nödvändig. En sådan lösning minskar risken för onödig integritetskränkning av de intagna.

 

ChefsJO understryker att den information som ges till häktade ska vara tydlig och korrekt. Hon förutsätter därför att häktet fortsättningsvis informerar intagna om att ett klädbyte till häktets kläder inte är obligatoriskt, utan att de har rätt att bära sina egna kläder om de önskar.

 

Slutligen ser chefsJO mycket positivt på att det finns ett samverkansavtal mellan Kriminalvården och Region Örebro län med syfte att intagna ska få adekvat vård på vårdinrättning som motsvarar kraven på god vård och samtidigt uppfyller de krav på säkerhet som det innebär att vara placerad i häkte eller anstalt.

NPM-protokoll-750-2018.pdf Lyssna på NPM-protokoll-750-2018.pdf

NPM-protokoll-7081-2017.pdf Lyssna på NPM-protokoll-7081-2017.pdf

NPM-protokoll-6464-2017.pdf Lyssna på NPM-protokoll-6464-2017.pdf

NPM-protokoll-6465-2017.pdf Lyssna på NPM-protokoll-6465-2017.pdf

NPM-protokoll-5903-2017.pdf Lyssna på NPM-protokoll-5903-2017.pdf

Hemmet behöver vidta åtgärder i syfte att förbättra den fysiska miljön.

NPM-protokoll-5864-2017.pdf Lyssna på NPM-protokoll-5864-2017.pdf

JO uppmanar ledningen för hemmet att se till att lokalerna städas löpande och att klotter tas bort. JO uppmanar också hemmet att undersöka om vissa placeringar vid ”intaget” kan innebära att den unge i praktiken är avskild eller vårdas i enskildhet.

NPM-protokoll-5672-2017.pdf Lyssna på NPM-protokoll-5672-2017.pdf

ChefsJO uttalar att sjukhusledningen behöver se över klinikens lokaler och bemanning för att säkerställa att patienterna får en god och säker vård. Kliniken behöver även säkerställa en rättssäker användning av tvångsåtgärderna fastspänning, avskiljande och kroppsvisitation.

 

Kliniken behöver vidta åtgärder som säkerställer en rättssäker hantering av önskemål att få komma utomhus från patienter som vårdas frivilligt på kliniken, och att alla patienter erbjuds daglig utomhusvistelse. Kliniken ska senast den 29 mars 2019 redovisa vilka åtgärder man vidtagit i dessa avseenden.

 

ChefsJO rekommenderar kliniken att ha skriftlig information om de lagstadgade rättigheterna till patienterna och att den även kan tillhandahållas på andra språk än svenska.

NPM-protokoll-4043-2017_b.pdf Lyssna på NPM-protokoll-4043-2017_b.pdf

ChefsJO anger att utgångspunkten i behandlingen av tvångsvårdade patienter måste vara att man vidtar åtgärder som minskar behovet av tvångsåtgärder, och säkerställer att den tvångsanvändning som inte kan undvikas sker utifrån principen om den minst ingripande åtgärden. För att kunna erbjuda en god och säker vård rekommenderar chefsJO kliniken att bl.a. se över lokalerna för att kunna tillgripa den mindre ingripande tvångsåtgärden avskiljning istället för fastspänning. Kliniken behöver även säkerställa att det finns tillräckliga personalresurser dygnet runt för att patienterna ska få den tillsyn som bedöms nödvändig. ChefsJO avser att inleda en dialog med Inspektionen för vård och omsorg med anledning av vad som kommit fram vid inspektionen om de fysiska förhållandena för barn i samband med fastspänning i bälte.

NPM-protokoll-4043-2017_a.pdf Lyssna på NPM-protokoll-4043-2017_a.pdf

ChefsJO uttalar att kliniken behöver vidta åtgärder för att förhöja personalens kompetens och ge dem det stöd de behöver för att säkerställa att patienterna får en god vård med god säkerhet. ChefsJO kommer att fortsätta följa frågan.

   ChefsJO understryker att underåriga patienter inom den psykiatriska tvångsvården får anses särskilt sårbara. För dessa är det därför särskilt påkallat att en läkarundersökning utförs i samband med att ett beslut om fastspänning eller avskiljande fattas. Kliniken uppmanas att se över sina rutiner i nämnda avseende.

   Kliniken behöver vidta åtgärder som säkerställer att tillsynen över patienterna kan utföras på ett patientsäkert sätt, att patienterna erbjuds daglig utomhusvistelse samt att alla patienter får information om sina lagstadgade rättigheter på ett språk som de förstår. Kliniken ska senast den 29 juni 2018 återrapportera till JO vilka åtgärder man vidtagit i dessa avseenden.

NPM-protokoll-3816-2017.pdf Lyssna på NPM-protokoll-3816-2017.pdf

NPM-protokoll-3416-2017.pdf Lyssna på NPM-protokoll-3416-2017.pdf

ChefsJO uttalar sig bl.a. om att utgångspunkten i behandlingen av tvångsvårdade patienter bör vara att man vidtar åtgärder som minskar behovet av tvångsåtgärder och säkerställer att det tvång som tillgrips sker utifrån principen om den minst ingripande åtgärden. Kliniken uppmanas att säkerställa att den tvångsanvändning som bedöms nödvändig kan ske på ett sätt som dels inte äventyrar patienternas integritetsskydd, dels fullt ut tillgodoser patientsäkerheten.

NPM-protokoll-2945-2017.pdf Lyssna på NPM-protokoll-2945-2017.pdf

I protokollet uttalar JO att hemmet behöver se över hur vård i enskildhet och avskildhet bedrivs, samt vidta åtgärder som säkerställer att beslutad tillsyn genomförs och dokumenteras. Hemmet behöver även se till att vården av intagna med fysiska funktionsnedsättningar sker på ett säkert och människovärdigt sätt. Det är angeläget att Statens institutionsstyrelse ger förutsättningar för hemmet att erbjudna intagna reell och meningsfull sysselsättning.

NPM-protokoll-2515-2017.pdf Lyssna på NPM-protokoll-2515-2017.pdf

I protokollet uttalar JO att hemmet behöver se över hur vård i enskildhet och avskildhet bedrivs.

NPM-protokoll-2514-2017.pdf Lyssna på NPM-protokoll-2514-2017.pdf

I protokollet uttalar JO att hemmet behöver se över hur vård i enskildhet bedrivs.

NPM-protokoll-1762-2017.pdf Lyssna på NPM-protokoll-1762-2017.pdf

Vid inspektionen kom det fram att frågor som rör bl.a. de intagnas medicinering diskuteras vid möten där flera olika personalgrupper deltar. JO kommer att utreda saken inom ramen för ett initiativärende.

NPM-protokoll-1722-2017.pdf Lyssna på NPM-protokoll-1722-2017.pdf

I protokollet uttalar JO att det är angeläget att alla förvarstagna blir erbjudna en hälsoundersökning i anslutning till inskrivningen och att Migrationsverket bör se över sina rutiner. JO avser att följa upp hur Migrationsverket hanterar frågor som rör hälso- och sjukvård av förvarstagna genom ytterligare kontakter med myndigheten. JO uttalar också att Migrationsverket omgående bör komplettera den skriftliga information som ska lämnas till de förvarstagna med upplysningar om landstingens skyldigheter att erbjuda vård och vidta åtgärder som säkerställer att de förvarstagna får del av informationen när de skrivs in på förvaret.

JO uttalar vidare att Migrationsverket omgående bör vidta åtgärder för att säkerställa att handläggningen av beslut om kroppsvisitation är rättssäker, bl.a. genom att se till att besluten grundas på en individuell bedömning och att skälen tydligt framgår avbesluten.JO konstaterar att de begränsade fysiska möjligheterna att placera förvarstagna i avskildhet vid förvaret och de skäl för besluten som anges ger intryck av attpersonalen redan när ett beslut om avskiljande fattas har bestämt att den förvarstagne ska placeras hos Kriminalvården. Liknande brister har noterats tidigare. Migrationsverket måste vidta åtgärder för att möjliggöra en reell prövning.

JO ser positivt på att Migrationsverket tagit fram en standard för besök av de förvarstagna som har placerats hos bl.a. Kriminalvården. Den innehåller dock inte någon beskrivning av under vilka förutsättningar verket kan besluta att ställa in ett sådant besök och Migrationsverket bör komplettera standarden.

NPM-protokoll-1000-2017.pdf Lyssna på NPM-protokoll-1000-2017.pdf

NPM-protokoll-583-2017.pdf Lyssna på NPM-protokoll-583-2017.pdf

NPM-protokoll-582-2017.pdf Lyssna på NPM-protokoll-582-2017.pdf

NPM-protokoll-581-2017.pdf Lyssna på NPM-protokoll-581-2017.pdf

NPM-protokoll-419-2017.pdf Lyssna på NPM-protokoll-419-2017.pdf

NPM-protokoll-418-2017.pdf Lyssna på NPM-protokoll-418-2017.pdf

NPM-protokoll-417-2017.pdf Lyssna på NPM-protokoll-417-2017.pdf

NPM-protokoll-416-2017.pdf Lyssna på NPM-protokoll-416-2017.pdf

NPM-protokoll-6363-2016.pdf Lyssna på NPM-protokoll-6363-2016.pdf

NPM-protokoll-6361-2016.pdf Lyssna på NPM-protokoll-6361-2016.pdf

Med anledning av det som kommit fram vid inspektionen uttalar JO bl.a. följande:

Rättspsykiatriska kliniken i Säter uppmanas att säkerställa att beslut om avskiljande fattas i enlighet med lagstiftningen och att läkarbedömningarna av avskilda patienter dokumenteras.

Kliniken rekommenderas att se över sysselsättningen och vårdmiljön för patienterna, och att ta in oberoende experter för en bedömning av de patienter som har varit föremål för tvångsåtgärder under lång tid.

JO kommer att följa psykiatriska klinikers hantering av frågor som rör patienter som är föremål för tvångsåtgärder under lång tid, och IVO:s tillsyn i förhållande till dessa patienter. En dialog med IVO kommer att inledas.

NPM-protokoll-5556-2016.pdf Lyssna på NPM-protokoll-5556-2016.pdf

NPM-protokoll-5544-2016.pdf Lyssna på NPM-protokoll-5544-2016.pdf

NPM-protokoll-5308-2016.pdf Lyssna på NPM-protokoll-5308-2016.pdf

I protokollet uttalar JO att det sedan tidigare identifierade behovet av lagreglering av omprövning av s.k. säkerhetsplaceringar av förvarstagna kvarstår, och överlämnar därför en kopia av protokollet till Justitiedepartementet. Till dess måste Migrationsverket se till att myndigheten har en rutin för att regelbundet kontrollera förutsättningarna för säkerhetsplaceringen och om beslutet ska bestå eller inte. JO konstaterar även att det i många fall där den förvarstagne säkerhetsplacerats inte framgår av besluten varför det bedömts vara en otillräcklig åtgärd att hålla personen avskild på förvaret. Frågan kommer att följas vid kommande inspektioner. 

JO uttalar vidare att rum för avskiljande av förvarstagna bör vara lämpliga för sitt ändamål, och bl.a. vara försedda med fönster. Migrationsverket bör även se över myndighetens instruktionsmaterial för kroppsvisitation, och komplettera den skriftliga information om rättigheter som Migrationsverket ger förvarstagna med information om tillgången till hälso- och sjukvård.

NPM-protokoll-4831-2016.pdf Lyssna på NPM-protokoll-4831-2016.pdf

NPM-protokoll-4771-2016.pdf Lyssna på NPM-protokoll-4771-2016.pdf

NPM-protokoll-4102-2016.pdf Lyssna på NPM-protokoll-4102-2016.pdf

NPM-protokoll-3903-2016.pdf Lyssna på NPM-protokoll-3903-2016.pdf

NPM-protokoll-3902-2016.pdf Lyssna på NPM-protokoll-3902-2016.pdf

NPM-protokoll-3240-2016.pdf Lyssna på NPM-protokoll-3240-2016.pdf

NPM-protokoll-3241-2016.pdf Lyssna på NPM-protokoll-3241-2016.pdf

NPM-protokoll-2652-2016.pdf Lyssna på NPM-protokoll-2652-2016.pdf

Information till intagna

Alla som tas in i en arrest ska som huvudregel få skriftlig information om sina rättigheter och skyldigheter. Informationen ska lämnas på ett språk som den intagne förstår, och det ska dokumenteras att den har lämnats. (Se 1 kap. 4 § Polismyndighetensföreskrifter och allmänna råd om polisarrester, PMFS 2015:7, FAP 102-1).

Det har vid inspektionen kommit fram att skriftlig information om rättigheter delas ut till gripna och anhållna men att sådan information inte alls lämnas till LOB-omhändertagna. Jag vill därför betona att Polismyndigheten har en skyldighet att informera alla intagna i en arrest om deras rättigheter och att det av föreskrifterna numera uttryckligen framgår att informationen, som huvudregel, ska lämnas skriftligt,och att det ska dokumenteras att det har skett. Det är inte godtagbart att arresten i Helsingborg inte har rutiner som säkerställer att föreskrifterna efterlevs. Jag förutsätter att detta åtgärdas.

Det har vid inspektionen också kommit fram att intagna inte har förstått vad som står i det skriftliga informationsblad om rutiner som finns uppsatt i cellerna. Jag förutsätter därför att Polismyndigheten vidtar åtgärder för att se till att föreskrifterna efterlevs också i detta avseende och att alla intagna blir informerade om de dagliga rutinerna på ett språk som han eller hon förstår.

Underrättelse till närstående

Vid inspektionen har det vid samtal med intagna kommit fram att de inte tillfrågats om närstående ska underrättas om frihetsberövandet. Jag vill därför erinra om de skyldigheter som gäller i fråga om underrättelse till intagnas närstående (se 24 kap.21 a § rättegångsbalken, 17 a § polislagen och 3 § häktesförordningen samt bl.a. JO2012/13 s. 165, dnr 3682-2011, och JO 2013/14 s. 222, dnr 2293-2012).

NPM-protokoll-2240-2016.pdf Lyssna på NPM-protokoll-2240-2016.pdf

I protokollet uttalar JO kritik mot Brinkåsen för att under lång tid ha tillämpat en ordning för kroppsvisitation som inte har varit förenlig med lagstiftningen. JO uppmanar också kliniken att se över rutinerna för bl.a. tvångsåtgärder så att patienternas rättssäkerhet och trygghet säkerställs.

Vidare finns det enligt JO behov av en översyn av lagstiftningen dels när det gäller frågan om användning av tvångsåtgärder i syfte att genomföra läkemedelsbehandling, dels när det gäller användning av drogtester. JO finner därför skäl att skicka en kopia av protokollet till Socialdepartementet för kännedom. 

NPM-protokoll-2222-2016.pdf Lyssna på NPM-protokoll-2222-2016.pdf

Information till intagna

I ett beslut i ett initiativärende om information om rättigheter och verkställighetens innebörd till intagna i polisarrest den 18 juni 2014 (JO 2014/15 s. 104, dnr 2572-2013) betonade jag bl.a. angelägenheten av att det införs rutiner som innebär att intagna får del av information om sina rättigheter och verkställighetens innebörd på ett rättssäkert sätt. I detta ligger bl.a. att personer som är frihetsberövade oavsett grunden för frihetsberövandet får tillgång till information om sina rättigheter, också i skriftlig form, på ett språk som de förstår, i så nära anslutning till frihetsberövandet som möjligt. Jag påtalade också vikten av att dokumentera vidtagna åtgärder, bl.a. från kontroll- och rättssäkerhetssynpunkt.

Det framgår av Polismyndighetens ovan nämnda föreskrifter att alla som tas in i en arrest som huvudregel ska få skriftlig information om sina rättigheter och skyldigheter samt att det ska dokumenteras att informationen har lämnats (1 kap. 4 §). Det har i protokollet kommit fram att skriftlig information om rättigheter delas ut till gripna och anhållna men att sådan information inte alls lämnas till LOB-omhändertagna. Vidare har det kommit fram att det inte dokumenteras att informationen har delats ut. Vid inspektionen har det visat sig att det inte finns någon skriftlig rutin som anger att information om rättigheter ska delas ut till dem som tas in i arresten. 

Jag vill återigen påminna Polismyndigheten om att den har en skyldighet att informera alla intagna i arrest om deras rättigheter och att det av föreskrifterna numera uttryckligen framgår att informationen, som huvudregel, ska lämnas skriftligt, och att det ska dokumentera att det har skett. Det är inte godtagbart att arresten i Motala inte har rutiner som säkerställer att föreskrifterna efterlevs. Jag förutsätter att detta åtgärdas. 

Rutiner för underrättelse till närstående

Vid inspektionen kom det fram att de intagna inte tillfrågas om de vill att närstående ska underrättas om frihetsberövandet och att det inte finns någon rutin som anger att detta ska göras. Jag vill därför erinra om de skyldigheter som gäller i fråga om underrättelse till intagnas närstående (se 24 kap. 21 a § rättegångsbalken, 17 a § polislagen och 3 § häktesförordningen samt bl.a. ärendena JO 2012/13 s. 165, dnr 3682-2011, och JO 2013/14 s. 222, dnr 2293-2012). Det finns också i fråga om underrättelser till närstående anledning att erinra om dokumentationskravet i Polismyndighetens föreskrifter. Jag förutsätter att man från polisens sida vidtar åtgärder för att komma till rätta också med dessa brister. 

Utformningen av rastgården

I ett beslut i ett initiativärende om möjligheten till utomhusvistelse för intagna i polisarrest den 18 juni 2014 (dnr 2054-2013) betonade jag bl.a. att rastgårdarna bör ha ett ordentligt ljusinsläpp och frisk luft för att syftet med utomhusvistelsen ska uppnås. Jag uttalade också att en rastgårds yta överstigande 15 kvadratmeter får anses tillräcklig för att tillgodose behovet av fysisk aktivitet under den begränsade tid som en intagen befinner sig i polisarrest. Jag noterar det begränsade inflödet av dagsljus, frisk luft och storleken på rastgårdarna. Jag avser att följa denna fråga. I övrigt föranleder protokollet inte några uttalanden från min sida.

NPM-protokoll-2109-2016.pdf Lyssna på NPM-protokoll-2109-2016.pdf

I protokollet uttalar JO att Migrationsverket bör tydliggöra förutsättningarna för kroppsvisitation i verkets instruktionsmaterial samt att Migrationsverket omgående bör säkerställa att de förvarstagna får skriftlig information om sina rättigheter. JO avser att fortsatt följa frågor som rör hälso- och sjukvård för förvarstagna.

NPM-protokoll-843-2016.pdf Lyssna på NPM-protokoll-843-2016.pdf

Häktet har varit provisoriskt sedan 2006. Av de redovisade iakttagelserna i protokollet framgår att det inte har skett någon förbättring i fråga om lokalernas utformning eller häktesverksamhetens bedrivande sedan inspektionen 2013. Vad som framkommer om svårigheterna att bedriva hälso- och sjukvårdsverksamhet i häktet förstärker bilden av mycket bristfälliga lokaler.

Jag har mot den bakgrunden ingen anledning att ompröva mitt ställningstagande från 2013 om att lokalerna är direkt olämpliga för bedrivande av häktesverksamhet. Jag vill i detta sammanhang även nämna mitt beslut i initiativärendet om häktade intagnas möjligheter att betrakta sin omgivning (dnr 7173-2014). Jag uttalade där bl.a. att en intagens möjlighet att se ut genom fönstret i sitt bostadsrum och få en uppfattning av omgivningarna kan bidra till att en häktesvistelse upplevs mindre påfrestande, och därmed motverka de negativa följderna av frihetsberövandet.

Häktesledningen har uppgett att det finns planer på att bygga ett nytt häkte, men att det inte finns något finansierat beslut med fastställd tidsplan. Oavsett om en sådan plan antas anser jag att Kriminalvården, om inte omedelbara åtgärder vidtas, ska upphöra med att placera häktade personer i nuvarande lokaler. Med anledning av vad som framkommit uppmanas Kriminalvården att senast den 15 januari 2017 återkomma med en redogörelse för vilka åtgärder som myndigheten vidtagit.

NPM-protokoll-872-2016.pdf Lyssna på NPM-protokoll-872-2016.pdf

Tillsyn

Av de redovisade iakttagelserna i protokollet framgår att det har skett förändringar i hur tillsynen bedrivs sedan inspektionen 2013. Jag välkomnar att Polismyndigheten numera har infört rutiner om regelbunden tillsyn av alla gripna och anhållna.

När det gäller dokumentationen av tillsynsbeslut kan jag i likhet med vad företrädarna för Polismyndigheten anfört konstatera att det inte går att utläsa av den säkerhetsbedömningsblankett där tillsynsfrekvensen anges att det är vakthavande befäl, dvs. den som gör förmansprövningen innan någon sätts in i arresten, som inledningsvis beslutar om tillsynsfrekvensen.

Det är viktigt att den dokumentation som görs återspeglar ansvarsfördelningen som råder. Polismyndigheten bör mot den bakgrunden se över rutinerna för signering av säkerhetsbedömningsblanketter.

Insläpp av dagsljus under vistelsen i cellen

Jag uttalade i protokollet från 2013 att myndigheten måste överväga att vidta åtgärder för att förbättra dagsljusinsläppet för frihetsberövade i arresten. Jag vill i detta sammanhang nämna chefsJO Furas uttalanden om att intagnas möjligheter att i häkten och anstalter se ut genom fönstren i sina bostadsrum och få en uppfattning av omgivningarna kan bidra till att en häktes- eller anstaltsvistelse upplevs som mindre påfrestande och motverkar de negativa följderna av ett frihetsberövande (beslut den 16 november 2015, dnr 7173-2014).

Polismyndigheten har uppgett att man planerar att byta ut samtliga fönster i cellerna. Jag utgår från att Polismyndigheten snarast vidtar åtgärder för att tillgodose de intagnas behov av dagsljus i arresten Östersund. Med anledning av vad som kommit fram uppmanas Polismyndigheten att senast den 16 januari 2017 återkomma med en redogörelse för vilka åtgärder myndigheten vidtagit i denna del.

Utformningen av rastgården

I ett beslut i ett initiativärende om möjligheten till utomhusvistelse för intagna i polisarrest den 18 juni 2014 (dnr 2054-2013) betonade jag bl.a. att rastgårdarna bör ha ett ordentligt ljusinsläpp och frisk luft för att syftet med utomhusvistelsen ska uppnås.

Det begränsade inflödet av dagsljus och frisk luft i rastgården gör att den i sin nuvarande utformning inte kan anses tillgodose syftet med en utomhusvistelse. Polismyndigheten uppmanas därför att senast den 16 januari 2017 återkomma med en redogörelse för vilka åtgärder som myndigheten vidtagit även i denna del.

Rutiner för underrättelse till närstående

I inspektionsprotokollet från 2013 uttalade jag att polisen behövde säkerställa att det finns tydliga rutiner för att frihetsberövade tillfrågas om de vill att närstående ska underrättas om frihetsberövandet. Jag noterar att en rutin införts om underrättelse till närstående, och att det ofta dokumenteras att frågan ställts i samband med omhändertagande enligt LOB, men att dokumentationen brister i fråga om gripna och anhållna. Jag förutsätter att man från polisens sida vidtar åtgärder för att komma tillrätta med denna brist.

Information till intagna

De redovisade iakttagelserna tyder på att Polismyndigheten i praktiken försöker se till att skriftlig information om rättigheter till frihetsberövade misstänkta för brott delas ut. Däremot är det i rutinblad och instruktioner otydligt vem som ansvarar för att informationen lämnas ut. Jag förutsätter att Polismyndigheten gör förändringar på så sätt att skriftliga rutiner och hur det fungerar i praktiken stämmer överens. Rutinerna för dokumentation av att information om rättigheter har lämnats bör också ses över.

NPM-protokoll-871-2016.pdf Lyssna på NPM-protokoll-871-2016.pdf

Inspektionen var inriktad på situationen för anhållna personer i häktet, och genomfördes parallellt med en inspektion av Polismyndighetens arrest i Göteborg (dnr 387-2016). ChefsJO Fura uttalar att häktet bör kontrollera att anhållna som överlämnas av Polisen har med sig skriftlig information om sina rättigheter.

NPM-protokoll-389-2016.pdf Lyssna på NPM-protokoll-389-2016.pdf

Information till intagna

I ett beslut i ett initiativärende om information om rättigheter och verkställighetens innebörd till intagna i polisarrest den 18 juni 2014 (JO 2014/15 s. 104, dnr 2572-2013) betonade jag bl.a. att det är angeläget att det införs rutiner som innebär att intagna får del av information om sina rättigheter och verkställighetens innebörd på ett rättssäkert sätt. I detta ligger bl.a. att personer som är frihetsberövade oavsett grunden för frihetsberövandet får tillgång till information om sina rättigheter, också i skriftlig form, på ett språk som de förstår, i så nära anslutning till frihetsberövandet som möjligt. Jag påtalade också vikten av att dokumentera vidtagna åtgärder, bl.a. från kontroll- och rättssäkerhetssynpunkt.

Det framgår av Polismyndighetens ovan nämnda föreskrifter att alla som tas in i en arrest som huvudregel ska få skriftlig information om sina rättigheter och skyldigheter samt att det ska dokumenteras att informationen har lämnats (1 kap. 4 §). Det har i protokollet kommit fram att det endast i enstaka fall har dokumenterats att skriftlig information om rättigheter delats ut till gripna och anhållna och att skriftlig information inte alls lämnats till LOB-omhändertagna. I arbetsrutinen för arresten anges att endast misstänkta för brott ska få skriftlig information.

Jag vill återigen påminna Polismyndigheten om att den har en skyldighet att informera alla intagna i arrest om deras rättigheter och att det av föreskrifterna numera uttryckligen framgår att informationen, som huvudregel, ska lämnas skriftligt. Det är inte godtagbart att arresten i Göteborg inte har rutiner som säkerställer att föreskrifterna efterlevs.

Underrättelse till närstående

Vid inspektionen kom det fram att de intagna inte alltid tillfrågas om de vill att närstående ska underrättas om frihetsberövandet. Det saknas även en rutin för att dokumentera om frågan om underrättelse har ställts eller inte. Jag vill därför erinra om de skyldigheter som gäller i fråga om underrättelse till intagnas närstående (se 24 kap. 21 a § rättegångsbalken, 17 a § polislagen och 3 § häktesförordningen samt bl.a. ärendena JO 2012/13 s. 165, dnr 3682-2011, och JO 2013/14 s. 222, dnr 2239-2012). Denna information kan då också bli en del av den skriftliga information som lämnas till Kriminalvården. Det finns också i fråga om underrättelser till närstående anledning att erinra om dokumentationskravet i Polismyndighetens föreskrifter.

Tillsyn

Det framgår vidare av protokollet att det i flera fall, vid tillsyn av berusade personer, under flera timmars tid enbart dokumenterats att tillsyn genomförts. Vidare framgår det att registrering i CellTrac kan göras utan att den intagne direkt observeras. Att registrera mer information, t.ex. om den intagne sover eller är vaken, gör det möjligt att i efterhand granska om något särskilt har inträffat under den intagnes vistelse i arresten och hur situationen i så fall hanterats. Sådan information är också av vikt för personalen vid tillsynen av den intagne. Jag noterar att det i de lokala arbetsrutinerna för arresten finns tydliga anvisningar för hur tillsynen ska gå till. Jag förutsätter att Polismyndigheten säkerställer att rutinerna följs.

NPM-protokoll-387-2016.pdf Lyssna på NPM-protokoll-387-2016.pdf

NPM-protokoll-6446-2015.pdf Lyssna på NPM-protokoll-6446-2015.pdf

NPM-protokoll-6445-2015.pdf Lyssna på NPM-protokoll-6445-2015.pdf

NPM-protokoll-6308-2015.pdf Lyssna på NPM-protokoll-6308-2015.pdf

NPM-protokoll-3301-2015.pdf Lyssna på NPM-protokoll-3301-2015.pdf

NPM-protokoll-6106-2015.pdf Lyssna på NPM-protokoll-6106-2015.pdf

ChefsJO påminner om vikten av att information om rättigheter och skyldigheter, samt om regler och rutiner i häktet, är tydlig, att den lämnas på ett språk som den intagna förstår och att den kommer alla intagna till del. Härvid uppmanar hon särskilt häktet att säkerställa att alla intagna med restriktioner får information om samsittning.

NPM-protokoll-4632-2015.pdf Lyssna på NPM-protokoll-4632-2015.pdf

NPM-protokoll-3458-2015.pdf Lyssna på NPM-protokoll-3458-2015.pdf

NPM-protokoll-3302-2015.pdf Lyssna på NPM-protokoll-3302-2015.pdf

NPM-protokoll-2527-2015.pdf Lyssna på NPM-protokoll-2527-2015.pdf

NPM-protokoll-2520-2015.pdf Lyssna på NPM-protokoll-2520-2015.pdf

ChefsJO uppmanar Kriminalvården att förse promenadgårdar med regnskydd och hänvisar till sitt tidigare uttalande i protokollet från inspektionen av anstalten Färingsö (dnr 440-2015). Vidare uppmanar hon Kriminalvården att överväga att ta fram skriftlig information till intagna på andra språk än svenska.

NPM-protokoll-1752-2015.pdf Lyssna på NPM-protokoll-1752-2015.pdf

NPM-protokoll-1350-2015.pdf Lyssna på NPM-protokoll-1350-2015.pdf

NPM-protokoll-643-2015.pdf Lyssna på NPM-protokoll-643-2015.pdf

ChefsJO uppmanar Kriminalvården att förse promenadgårdarna med regnskydd och hänvisar till sitt tidigare uttalande i protokollet från inspektionen av anstalten Färingsö (dnr 440-2015). Vid inspektionen kom det fram att en intagen varit placerad i avskildhet sedan två dagar utan att ha delgivits beslut om avskiljning. Den intagna hade inte heller blivit informerad om rätten till en timmes daglig utomhusvistelse. ChefsJO påminner Kriminalvården om att underrättelse om placering i avskildhet ska ske så snart som möjligt vilket i normalfallet bör ske senast dagen efter att placeringen ägde rum. Vidare förutsätter hon att Kriminalvården tillser att alla intagna informeras om rätten till utomhusvistelse. Hon uttalar också att beslut som rör inställelse och placering i anstalt bör ange vilken säkerhetsklass den intagna kommer att placeras i. ChefsJO hänvisar till sitt tidigare uttalande i protokollet från inspektionen av anstalten Färingsö (dnr 440-2015).

NPM-protokoll-441-2015.pdf Lyssna på NPM-protokoll-441-2015.pdf

Vid den oanmälda inspektionen kom det fram att anstalten regelmässigt utför en s.k. ytlig kroppsvisitation av besökare. Åtgärden föregås inte av ett beslut i det enskilda fallet. ChefsJO hänvisar till sitt tidigare uttalande i protokollet från inspektionen av anstalten Ljustadalen (dnr 2930-2014) och uppmanar anstalten att se till att en individuell prövning om behov av kroppsvisitation av besökare måste göras. Chefs JO påminner om det ansvar som Kriminalvårdens huvudkontor har för att se till att tillämpningen av lagstiftningen sker med förutsägbarhet och på ett rättssäkert sätt inom hela myndigheten ChefsJO uppmanar även Kriminalvården att förse promenadgårdarna med regnskydd. Hon uttalar också att beslut som rör inställelse och placering i anstalt bör ange vilken säkerhetsklass den intagna kommer att placeras i.

NPM-protokoll-440-2015.pdf Lyssna på NPM-protokoll-440-2015.pdf

NPM-protokoll-6291-2014.pdf Lyssna på NPM-protokoll-6291-2014.pdf

NPM-protokoll-5548-2014.pdf Lyssna på NPM-protokoll-5548-2014.pdf

NPM-protokoll-5529-2014.pdf Lyssna på NPM-protokoll-5529-2014.pdf

NPM-protokoll-5530-2014.pdf Lyssna på NPM-protokoll-5530-2014.pdf

NPM-protokoll-4939-2014.pdf Lyssna på NPM-protokoll-4939-2014.pdf

NPM-protokoll-4859-2014.pdf Lyssna på NPM-protokoll-4859-2014.pdf

NPM-protokoll-4860-2014.pdf Lyssna på NPM-protokoll-4860-2014.pdf

NPM-protokoll-4691-2014.pdf Lyssna på NPM-protokoll-4691-2014.pdf

NPM-protokoll-4690-2014.pdf Lyssna på NPM-protokoll-4690-2014.pdf

NPM-protokoll-4689-2014.pdf Lyssna på NPM-protokoll-4689-2014.pdf

NPM-protokoll-3285-2014.pdf Lyssna på NPM-protokoll-3285-2014.pdf

NPM-protokoll-3284-2014.pdf Lyssna på NPM-protokoll-3284-2014.pdf

NPM-protokoll-3258-2014.pdf Lyssna på NPM-protokoll-3258-2014.pdf

NPM-protokoll-3257-2014.pdf Lyssna på NPM-protokoll-3257-2014.pdf

NPM-protokoll-3037-2014.pdf Lyssna på NPM-protokoll-3037-2014.pdf

NPM-protokoll-2930-2014.pdf Lyssna på NPM-protokoll-2930-2014.pdf

NPM-protokoll-2188-2014.pdf Lyssna på NPM-protokoll-2188-2014.pdf

NPM-protokoll-2187-2014.pdf Lyssna på NPM-protokoll-2187-2014.pdf

NPM-protokoll-1771-2014.pdf Lyssna på NPM-protokoll-1771-2014.pdf

NPM-protokoll-1769-2014.pdf Lyssna på NPM-protokoll-1769-2014.pdf

NPM-protokoll-1770-2014.pdf Lyssna på NPM-protokoll-1770-2014.pdf

NPM-protokoll-1768-2014.pdf Lyssna på NPM-protokoll-1768-2014.pdf

NPM-protokoll-1698-2014.pdf Lyssna på NPM-protokoll-1698-2014.pdf

NPM-protokoll-1309-2014.pdf Lyssna på NPM-protokoll-1309-2014.pdf

NPM-protokoll-626-2014.pdf Lyssna på NPM-protokoll-626-2014.pdf

NPM-protokoll-625-2014.pdf Lyssna på NPM-protokoll-625-2014.pdf

NPM-protokoll-715-2014.pdf Lyssna på NPM-protokoll-715-2014.pdf

NPM-protokoll-334-2014.pdf Lyssna på NPM-protokoll-334-2014.pdf

NPM-protokoll-247-2014.pdf Lyssna på NPM-protokoll-247-2014.pdf

NPM-protokoll-6807-2013.pdf Lyssna på NPM-protokoll-6807-2013.pdf

NPM-protokoll-6889-2013.pdf Lyssna på NPM-protokoll-6889-2013.pdf

NPM-protokoll-6385-2013.pdf Lyssna på NPM-protokoll-6385-2013.pdf

NPM-protokoll-6386-2013.pdf Lyssna på NPM-protokoll-6386-2013.pdf

NPM-protokoll-6066-2013.pdf Lyssna på NPM-protokoll-6066-2013.pdf

NPM-protokoll-5260-2013.pdf Lyssna på NPM-protokoll-5260-2013.pdf

NPM-protokoll-5261-2013.pdf Lyssna på NPM-protokoll-5261-2013.pdf

NPM-protokoll-5229-2013.pdf Lyssna på NPM-protokoll-5229-2013.pdf

NPM-protokoll-4765-2013.pdf Lyssna på NPM-protokoll-4765-2013.pdf

NPM-protokoll-4111-2013.pdf Lyssna på NPM-protokoll-4111-2013.pdf

NPM-protokoll-4112-2013.pdf Lyssna på NPM-protokoll-4112-2013.pdf

NPM-protokoll-4110-2013.pdf Lyssna på NPM-protokoll-4110-2013.pdf

NPM-protokoll-3451-2013.pdf Lyssna på NPM-protokoll-3451-2013.pdf

NPM-protokoll-2574-2013.pdf Lyssna på NPM-protokoll-2574-2013.pdf

NPM-protokoll-3450-2013.pdf Lyssna på NPM-protokoll-3450-2013.pdf

NPM-protokoll-2573-2013.pdf Lyssna på NPM-protokoll-2573-2013.pdf

NPM-protokoll-2768-2013.pdf Lyssna på NPM-protokoll-2768-2013.pdf

NPM-protokoll-2767-2013.pdf Lyssna på NPM-protokoll-2767-2013.pdf

NPM-protokoll-2756-2013.pdf Lyssna på NPM-protokoll-2756-2013.pdf

NPM-protokoll-2449-2013.pdf Lyssna på NPM-protokoll-2449-2013.pdf

NPM-protokoll-2443-2013.pdf Lyssna på NPM-protokoll-2443-2013.pdf

NPM-protokoll-1997-2013.pdf Lyssna på NPM-protokoll-1997-2013.pdf

NPM-protokoll-1996-2013.pdf Lyssna på NPM-protokoll-1996-2013.pdf

NPM-protokoll-1491-2013.pdf Lyssna på NPM-protokoll-1491-2013.pdf

NPM-protokoll-1100-2013.pdf Lyssna på NPM-protokoll-1100-2013.pdf

NPM-protokoll-870-2013.pdf Lyssna på NPM-protokoll-870-2013.pdf

NPM-protokoll-474-2013.pdf Lyssna på NPM-protokoll-474-2013.pdf

NPM-protokoll-475-2013.pdf Lyssna på NPM-protokoll-475-2013.pdf

NPM-protokoll-473-2013.pdf Lyssna på NPM-protokoll-473-2013.pdf

NPM-protokoll-512-2013.pdf Lyssna på NPM-protokoll-512-2013.pdf

NPM-protokoll-511-2013.pdf Lyssna på NPM-protokoll-511-2013.pdf

NPM-protokoll-317-2013.pdf Lyssna på NPM-protokoll-317-2013.pdf

NPM-protokoll-240-2013.pdf Lyssna på NPM-protokoll-240-2013.pdf

NPM-protokoll-104-2013.pdf Lyssna på NPM-protokoll-104-2013.pdf

NPM-protokoll-6602-2012.pdf Lyssna på NPM-protokoll-6602-2012.pdf

NPM-protokoll-6378-2012.pdf Lyssna på NPM-protokoll-6378-2012.pdf

NPM-protokoll-6189-2012.pdf Lyssna på NPM-protokoll-6189-2012.pdf

NPM-protokoll-6209-2012.pdf Lyssna på NPM-protokoll-6209-2012.pdf

NPM-protokoll-6019-2012.pdf Lyssna på NPM-protokoll-6019-2012.pdf

NPM-protokoll-6113-2012.pdf Lyssna på NPM-protokoll-6113-2012.pdf

NPM-protokoll-5307-2012.pdf Lyssna på NPM-protokoll-5307-2012.pdf

NPM-protokoll-5537-2012.pdf Lyssna på NPM-protokoll-5537-2012.pdf

NPM-protokoll-5278-2012.pdf Lyssna på NPM-protokoll-5278-2012.pdf

NPM-protokoll-5277-2012.pdf Lyssna på NPM-protokoll-5277-2012.pdf

NPM-protokoll-4850-2012.pdf Lyssna på NPM-protokoll-4850-2012.pdf

NPM-protokoll-4858-2012.pdf Lyssna på NPM-protokoll-4858-2012.pdf

NPM-protokoll-4580-2012.pdf Lyssna på NPM-protokoll-4580-2012.pdf

NPM-protokoll-4194-2012.pdf Lyssna på NPM-protokoll-4194-2012.pdf

NPM-protokoll-3422-2012.pdf Lyssna på NPM-protokoll-3422-2012.pdf

NPM-protokoll-3421-2012.pdf Lyssna på NPM-protokoll-3421-2012.pdf

NPM-protokoll-3030-2012.pdf Lyssna på NPM-protokoll-3030-2012.pdf

NPM-protokoll-3198-2012.pdf Lyssna på NPM-protokoll-3198-2012.pdf

NPM-protokoll-2782-2012.pdf Lyssna på NPM-protokoll-2782-2012.pdf

NPM-protokoll-2735-2012.pdf Lyssna på NPM-protokoll-2735-2012.pdf

NPM-protokoll-2734-2012.pdf Lyssna på NPM-protokoll-2734-2012.pdf

NPM-protokoll-2613-2012.pdf Lyssna på NPM-protokoll-2613-2012.pdf

NPM-protokoll-2360-2012.pdf Lyssna på NPM-protokoll-2360-2012.pdf

NPM-protokoll-2078-2012.pdf Lyssna på NPM-protokoll-2078-2012.pdf

NPM-protokoll-2076-2012.pdf Lyssna på NPM-protokoll-2076-2012.pdf

NPM-protokoll-2075-2012.pdf Lyssna på NPM-protokoll-2075-2012.pdf

NPM-protokoll-2068-2012.pdf Lyssna på NPM-protokoll-2068-2012.pdf

NPM-protokoll-2067-2012.pdf Lyssna på NPM-protokoll-2067-2012.pdf

NPM-protokoll-1812-2012.pdf Lyssna på NPM-protokoll-1812-2012.pdf

NPM-protokoll-1340-2012.pdf Lyssna på NPM-protokoll-1340-2012.pdf

NPM-protokoll-1339-2012.pdf Lyssna på NPM-protokoll-1339-2012.pdf

NPM-protokoll-1220-2012.pdf Lyssna på NPM-protokoll-1220-2012.pdf

NPM-protokoll-1015-2012.pdf Lyssna på NPM-protokoll-1015-2012.pdf

NPM-protokoll-773-2012.pdf Lyssna på NPM-protokoll-773-2012.pdf

NPM-protokoll-748-2012.pdf Lyssna på NPM-protokoll-748-2012.pdf

NPM-protokoll-394-2012.pdf Lyssna på NPM-protokoll-394-2012.pdf

NPM-protokoll-395-2012.pdf Lyssna på NPM-protokoll-395-2012.pdf

NPM-protokoll-117-2012.pdf Lyssna på NPM-protokoll-117-2012.pdf

NPM-protokoll-83-2012.pdf Lyssna på NPM-protokoll-83-2012.pdf

NPM-protokoll-6293-2011.pdf Lyssna på NPM-protokoll-6293-2011.pdf

NPM-protokoll-5879-2011.pdf Lyssna på NPM-protokoll-5879-2011.pdf

NPM-protokoll-5878-2011.pdf Lyssna på NPM-protokoll-5878-2011.pdf

NPM-protokoll-5033-2011.pdf Lyssna på NPM-protokoll-5033-2011.pdf

NPM-protokoll-5034-2011.pdf Lyssna på NPM-protokoll-5034-2011.pdf

NPM-protokoll-4438-2011.pdf Lyssna på NPM-protokoll-4438-2011.pdf