Larma om missförhållanden hos JO
Har du en arbetsrelaterad koppling till JO och vill slå larm om missförhållanden i JO:s verksamhet? I så fall kan du använda dig av vår visselblåsarfunktion. På denna sida finns information om hur lagen för visselblåsning fungerar och hur du går tillväga.
Vad innebär det att visselblåsa?
Att visselblåsa innebär att en person slår larm om missförhållanden i en verksamhet, till exempel gällande mutor, korruption eller annan brottslighet.
Vem kan visselblåsa om missförhållanden hos JO?
För att kunna slå larm om missförhållanden hos JO och omfattas av lagens skydd måste du tillhöra någon av följande grupper:
- anställd hos JO
- person som gör en förfrågan om eller söker arbete hos JO
- person som söker eller utför volontärarbete hos JO
- person som söker eller fullgör praktik hos JO
- person som annars står till förfogande för att utföra eller utför arbete under JO:s kontroll och ledning
- person som tidigare har tillhört någon av grupperna ovan och har fått del av informationen under tiden hos JO
Så visselblåser du om missförhållanden hos JO
Du kan lämna information om missförhållanden hos JO antingen muntligt eller skriftligt genom att använda kontaktuppgifterna nedan. Du kan välja att vara anonym. Du har också rätt att begära ett fysiskt möte inom skälig tid.
E-post
Skicka informationen till JO:s särskilda e-postadress för visselblåsning: visselblasning@jo.se.
Post
Lägg ditt brev i dubbla kuvert. Märk innerkuvertet med texten ”visselblåsning” och ange JO:s postadress på ytterkuvertet:
Riksdagens ombudsmän – JO
Box 16327
103 26 Stockholm
Telefon
Ring växeln på 08-786 51 00 och be om att få prata med personal som är behörig att ta emot information enligt reglerna om visselblåsning.
Växelns ordinarie telefontid är vardagar kl 09.00–11.30 och 13.00–15.00.
Besök
Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4A, Stockholm. Be att få prata med personal som är behörig att ta emot information enligt reglerna om visselblåsning.
Informationen du lämnar tas emot och följs upp av särskilt utvald personal hos JO. Du ska som huvudregel få en bekräftelse på att informationen har tagits emot inom sju dagar och återkoppling i rimlig omfattning inom tre månader.
Särskild lag för visselblåsning
Lagen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden är en särskild lag som skyddar personer som visselblåser i arbetsrelaterade sammanhang.
När du visselblåser måste du ha skälig anledning att anta att informationen om missförhållandena är sann. Det ska dessutom finnas ett allmänintresse av att informationen kommer fram.
Lagen gäller inte vid rapportering av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter enligt säkerhetsskyddslagen eller information som rör nationell säkerhet i verksamhet hos en myndighet inom försvars- och säkerhetsområdet.
Du som visselblåser får ej bli bestraffad
En person som lämnar information enligt reglerna om visselblåsning får inte drabbas av repressalier av arbetsgivaren, tillexempel uppsägning, utebliven befordran eller orättvis behandling. En arbetsgivare som utsätter en visselblåsare för någon form av bestraffning kan bli skadeståndsskyldig. Skyddet gäller även för personer som har hjälpt eller har en viss koppling till visselblåsaren, tillexempel förtroendevalda, skyddsombud, anhöriga och kollegor.
Din identitet skyddas av sekretess
I visselblåsningsärendet råder sekretess för uppgifter som kan avslöja din identitet. Det innebär att sådana uppgifter i princip inte får avslöjas. Sekretessen gäller även i ärenden som har sin grund i visselblåsningsärendet. För uppgifter i en allmän handling gäller sekretessen i högst 50 år.
Påverkar inte skyddet du har i grundlagen
Bestämmelserna om visselblåsning påverkar inte de grundlagsskyddade rättigheter som alltid gäller och som beskrivs här nedan.
Meddelarfrihet
Alla anställda inom offentlig verksamhet kan lämna uppgifter till massmedier för att göra dem offentliga utan risk för påföljder. Detta gäller i viss utsträckning även sekretessbelagda uppgifter. Undantag från meddelarfriheten gäller vissa allvarliga brott mot till exempel rikets säkerhet. Meddelarfriheten innebär dessutom att det är förbjudet att försöka efterforska källor.
Anskaffarfrihet
Var och en har rätt att anskaffa uppgifter i syfte att göra dem offentliga med stöd av meddelarfrihet. Anskaffarfriheten kan ses som en utbyggnad av meddelarfriheten.
Efterforskningsförbud
Myndigheter och andra allmänna organ får inte efterforska vem som har lämnat ett meddelande med stöd av meddelarfrihet. Den som har tagit emot en uppgift som lämnats för publicering med stöd av meddelarfriheten har tystnadsplikt beträffande meddelarens identitet.
Repressalieförbud
Arbetsgivaren är förbjuden att bestraffa den som använt sig av sin meddelarfrihet.
Extern visselblåsning
Visselblåsning kan även ske via externa kanaler hos ett antal myndigheter som regeringen har pekat ut. På arbetsmiljöverkets webbplats finns en lista över myndigheterna och deras ansvarsområden när det gäller visselblåsning: Lista över myndigheter med ansvar vid visselblåsning. En förteckning över de utpekade myndigheterna och deras ansvarsområden finns också på riksdagens webbplats: Förordning (2021:949) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden (skrolla ner till bilagan).
Vid användning av de externa kanalerna ska samma förutsättningar vara uppfyllda som vid intern visselblåsning. Du väljer själv om du vill visselblåsa internt eller externt.
I vissa fall gäller lagens skydd också vid visselblåsning till någon av EU:s institutioner, organ och byråer som har inrättat externa kanaler för sådant, t.ex. Kommissionen och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf). Missförhållandena ska då gälla överträdelser av viss EU-rätt eller av svensk lagstiftning som genomför eller kompletterar viss EU-rätt.