ChefsJO:s betraktelse över det 213:e verksamhetsåret

År 2023 har i många avseenden varit ett mycket händelserikt år på JO. Det viktigaste har varit att vi har fått en ny och modern instruktion för Riksdagens ombudsmän som trädde i kraft den 1 september. Den är resultatet av en stor översyn av JO, initierad av konstitutionsutskottet, som framför allt motiverades av att mycket har förändrats i samhället i stort och i den offentliga verksamheten sedan den senaste översynen för närmare 40 år sedan.

Här är inte platsen för att utförligt redovisa de många ändringar som har skett i instruktionen. Några viktiga och välkomna sådana kan dock nämnas. JO:s uppdrag att särskilt granska att objektivitetsprincipen följs utvidgas till att även avse privata aktörers verksamhet i den del som innefattar myndighetsutövning. Vad gäller JO:s uppdrag som särskild åklagare tydliggörs att JO har möjlighet att välja i vilken utsträckning en förundersökning ska inledas respektive åtal ska väckas i ett ärende. Även riksdagsordningen har ändrats för att tillförsäkra ombudsmännen en ökad självständighet och trygghet och främja ombudsmännens möjligheter att verka mer långsiktigt i sitt ämbete. Således har mandatperioden vid val av ny justitieombudsman ändrats från fyra till sex år. Vidare har som vilande förslag till ändring i regeringsformen, med ikraftträdande den 1 januari 2027, beslutats att det ska krävas att minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter enas om ett beslut för att entlediga en ombudsman.

Vad gäller denna stora översyn hänvisar jag till konstitutionsutskottets betänkande Översyn av JO-ämbetet (bet. 2022/23:KU32) och utredningen från Riksdagsförvaltningen med samma namn (2021/22:URF2).

JO har varje år sedan 1810 överlämnat en ämbetsberättelse till riksdagen. Under de första 165 åren avsåg berättelsen det föregående kalenderåret. År 1975 bestämdes att ämbetsberättelsen skulle avse tiden den 1 juli närmast föregående år till den 30 juni innevarande år. Genom 2023 års JO-instruktion har det skett en återgång till kalenderår. Detta är mycket bra för JO:s verksamhet. Ämbetsberättelsen kommer nu att avse samma period som verksamhetsplanen och årsredovisningen och möjliggöra ett bättre utnyttjande av våra resurser. Just denna ämbetsberättelse blir dock lite speciell i det att den enligt en uttrycklig bestämmelse ska omfatta även tiden den 1 juli–31 december 2022. Den innehåller således beslut från en period av ett och ett halvt år. När det gäller de statistiska uppgifterna så redovisas även dessa, där det bedöms lämpligt, för denna längre period. Då jämförelser görs sker detta för det gångna kalenderåret i relation till tidigare kalenderår.

I likhet med all annan offentlig verksamhet måste JO hela tiden utveckla verksamheten för att säkerställa att vi på bästa sätt tar till vara resurserna. Ett led i detta är att vi ombudsmän under de senaste två åren i ökad utsträckning har delegerat till byråchefer att fatta beslut i avskrivningsärenden. Andelen delegationsbeslut ökade från 10 procent 2021 till 30 procent 2022 och har under det gångna året uppgått till ca 46 procent av alla avskrivningsbeslut. Med början under våren 2023 inleddes en försöksverksamhet som innebar att även erfarna rättssakkunniga fick möjlighet att efter delegation fatta avskrivnings­beslut i vissa enklare ärenden. Den föll väl ut och under hösten har samtliga ombudsmän delegerat rätten att fatta vissa beslut till erfarna rättssakkunniga som nu fattar beslut i ca 6 procent av alla avskrivningsärenden. Den ökade delegeringen kan ge såväl ombudsmän som byråchefer ökat utrymme att arbeta med de ärenden som utreds och andra undersökningar.

Delegation till rättssakkunniga fyller även andra syften. Till tjänster som rättssakkunniga rekryterar vi assessorer från hovrätter och kammarrätter. De har tidsbegränsade anställningar och många återvänder sedan till domarbanan som ordinarie domare. Av många skäl är det viktigt att de under sin tid hos oss får goda utvecklingsmöjligheter. Ett av dessa skäl är att öka attraktionen av tjänsten som rättssakkunnig hos JO. Detta är viktigt inte minst för våra möjligheter till rekrytering i en tid då konkurrensen om denna arbetskraft av allt att döma kommer att hårdna. Men det är inte bara delegation som har betydelse i detta hänseende. Vi har även uppdaterat våra riktlinjer för befordran och vidtagit åtgärder för att säkerställa att meritvärdet av att ha tjänstgjort hos JO är högt och rättvisande. En översyn av vår kompetensutvecklingspolicy har inletts och vi avser att höja oss ytterligare inom detta område. Det kan också nämnas att vi under året i ökad utsträckning har uppmuntrat de rättssakkunniga att byta avdelning för att få möjlighet att bredda sina erfarenheter, något som flera också har gjort.

Ett omfattande arbete har under året lagts ned på att digitalisera ärendehandläggningen och vi har nu även gått över till att kunna fastställa besluten digitalt. Det har skapat effektivitetsvinster och lagt grunden för ytterligare utveckling.

Vi har också implementerat ett nytt digitalt statistikverktyg. Myndighetens chefer kan nu genom interaktiva och anpassningsbara rapporter enkelt få fram daglig uppdaterad statistik på olika nivåer. På detta sätt skapas bättre förutsättningar för styrning, ledning och uppföljning.

Under året har en ny och modern webbplats driftsatts. JO:s digitala utseende är nu i takt med samtiden. Webbplatsen innehåller bl.a. en utvecklad sökfunk­tion och ett mer pedagogiskt anmälningsförfarande som har tagits fram med hjälp av användartester. Vi har också sett över vår service till media och ytterligare anpassat oss till journalisters korta deadlines. Vi har även utvecklat våra pressmeddelanden för att det ska bli enklare för media att göra nyhetsvärder­ingen och välja ut vilken information de vill publicera. Medieexponeringen av våra beslut har ökat med drygt 20 procent jämfört med föregående år.

Vårt säkerhets- och säkerhetsskyddsarbete har setts över, bl.a. med anledning av det ökade terrorhotet. Samarbetet med Riksdagsförvaltningen har fördjupats inom dessa områden och numera genomgår fler av våra anställda än tidigare säkerhetsprövningar. Vi har också infört en ny kris- och kontinuitetsplan i verksamheten, för att stå bättre rustade om det oförutsedda inträffar och för att kunna fortsätta vår verksamhet oavsett yttre omständigheter. I anknytning till detta har även det fysiska skyddet för myndigheten förstärkts i syfte att förhindra att obehöriga tar sig in i våra lokaler.

Vad gäller klagomålen kan nämnas att antalet ökade med drygt 2 procent i år och uppgår till ca 10 500. På vissa stora sakområden har det skett en påtaglig minskning av klagomål. Jämfört med kalenderåret 2022 har ärendena om polis och migration minskat med ca 10 procent och kommunikationsväsendet med ca 25 procent. Stora ökningar har skett inom områdena barn- och ungdomsvård, tillämpningen av socialtjänstlagen och arbetsmarknad (ca 15, 20 respektive 25 procent). Den största ökningen antalsmässigt har Kriminalvården stått för med ca 200 klagomål. Ökningen i procent uppgår till 11, men denna ökning hänför sig i stort till första kvartalet i år. Intressant med Kriminalvården är att den stora ökningen skedde under det andra kvartalet 2022 och att antalet klagomål därefter har legat på ungefär samma förhöjda nivå. Kriminalvården står för närmare en femtedel av alla klagomål. I bilaga 2 redogörs utförligt för ärendestatistiken.

Det kan här vara på sin plats att nämna att vi löpande gör prognoser om förväntat antal klagomålsärenden inom olika områden för att vid behov anpassa ansvarsområdena för ombudsmännen och beredningsansvaret för byråchefer och övriga jurister. Ökningen av antalet klagomål som rör Kriminalvården är en bidragande orsak till att vi per den 1 januari 2024 har gjort vissa justeringar i ansvarsområdena och förstärkt beredningsorganisationen med ytterligare en byråchef, se bilaga 1.

Antalet inspektioner har nästan kommit upp till de nivåer som gällde före pandemin och det gäller även de inspektioner som genomförs inom ramen för vår Opcat-verksamhet, se bilaga 5. Även det internationella samarbetet har kunnat genomföras i planerad omfattning, vilket redovisas i bilaga 6.

Vi har uppnått samtliga våra interna verksamhetsmål och den utgående balansen har under kalenderåret 2023 minskat med ca 17 procent, eller 160 ärenden. Vad gäller de äldsta ärendena, dvs. de som är äldre än 18 månader, har balansen minskat rejält under de senaste två åren. Vid utgången av 2021 uppgick antalet till 70, vid utgången av 2022 var antalet 23 och vid utgången av 2023 fanns på myndigheten endast 3 ärenden med en längre handläggningstid än 18 månader. Motsvarande siffror för de ärenden där handläggnings­tiden är 12–18 månader är 96, 41 respektive 43. Det positiva balansläget bedöms till dels bero på att flera ombudsmän valt att prioritera de äldsta ärendena samtidigt som vi arbetat målmedvetet för att generellt sett ha kortare handläggningstider än tidigare.

Förkortade handläggningstider är viktigt för förtroendet för JO. Vi kan t.ex. inte med trovärdigheten i behåll kritisera myndigheter för långsam handläggning om vi själva dras med alltför långa handläggningstider. En annan fråga som kan vara av betydelse för förtroendet är antalet och andelen utredda ärenden. Alla klagomål kan naturligtvis inte utredas, långt därifrån, och det är inte heller JO:s uppgift. Det sammanlagda antalet beslut i utredda ärenden har under året uppgått till 432. Allt annat lika så innebär en ökning av antalet klagomål att andelen som kommer att kunna utredas minskar. Detta kan riskera att försämra förtroendet för oss. Som jag emellertid redan har nämnt arbetar vi löpande med att utveckla och effektivisera vår verksamhet, och det gör vi – framgångsrikt vill jag påstå – bl.a. för att skapa utrymme för att kunna utreda fler ärenden.

Förtroendefrågor är alltid centrala för oss att arbeta aktivt med. En tydlig och lättillgänglig kommunikation är också något som lyfts fram som ett av tre prioriterade områden i verksamhetsplanen för 2024, tillsammans med frågor om effektivitet och kompetensförsörjning.