Socialnämnden i Lessebo kommun får kritik för bl.a. bristfällig dokumentation av ett beslut om s.k. handräckning enligt 43 § LVU

Nämnden beslutade att en flicka skulle omhändertas omedelbart
med stöd av 6 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. En socialsekreterare begärde Polismyndighetens hjälp, s.k. handräckning, för att genomföra beslutet. Socialsekreteraren angav som grund för begäran om handräckning att nämnden ”beslutat om omedelbart LVU”.

Av 43 § LVU framgår att Polismyndigheten ska lämna hjälp för att på begäran av socialnämnden eller någon ledamot eller tjänsteman som nämnden har förordnat genomföra beslut om omhändertagande med stöd av LVU. En sådan begäran får
göras endast om det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att Polismyndighetens särskilda befogenheter behöver tillgripas, eller det annars finns synnerliga skäl. Ett beslut om att begära handräckning ska
dokumenteras. De särskilda omständigheter som gjorde det nödvändigt att begära Polismyndighetens hjälp ska framgå av dokumentationen.

JO konstaterar att det inte framgår av dokumentationen att det fanns förutsättningar att begära Polismyndighetens hjälp i detta fall. Att det saknas uppgift om vilka särskilda omständigheter som gjorde det nödvändigt att begära handräckning skulle kunna uppfattas som att det inte fanns några sådana omständigheter. Avsaknaden av
dokumentation skulle också kunna tala för att socialsekreteraren inte prövade hur det förhöll sig med den saken innan han beslutade om handräckning. JO konstaterar vidare att det inte heller framgår av dokumentationen att nämnden gjort någon prövning av vad som är bäst för barnet.

Nämnden kritiseras för den bristfälliga dokumentationen av beslutet om handräckning och även för andra dokumentationsbrister i flickans ärende.

I beslutet behandlar JO även frågan om utformningen av beslut om s.k. umgängesbegränsning enligt 14 § LVU.