Kritik mot Socialnämnden i Norrköpings kommun för handläggningen i samband med verkställandet av en tingsrätts interimistiska beslut om umgängesstöd

En tingsrätt beslutade interimistiskt den 25 juli 2018 att AA skulle
ha rätt till umgänge med BB i viss omfattning i närvaro av umgängesstöd. Något umgänge kom dock inte till stånd och i oktober 2018 lämnade en enhetschef inom socialtjänsten in ett yttrande till tingsrätten. I yttrandet uppgav enhetschefen bl.a. att
tingsrättens beslut inte kunde verkställas.

Socialnämnden i Norrköpings kommun har i sitt remissvar uppgett att handläggningen av ärendet gick rätt till och har hänvisat till att tingsrätten i skälen för sitt beslut den 25 juli 2018 erinrat om att ”umgängesstödet beslutar i varje enskilt fall om umgänget
lämpligen bör ske”.

I beslutet uttalar JO att socialnämnden är skyldig att utse en viss person att medverka vid umgänget när domstolen har beslutat om umgänge med umgängesstöd. Det är fråga om en ren verkställighetsåtgärd och det är inte meningen att nämnden ska göra
en egen bedömning av det beslutade umgängets lämplighet. JO uttalar vidare att om nämnden bedömer att ett umgänge med umgängesstöd bör avbrytas, t.ex. för att barnet mår dåligt eller riskerar att fara illa om umgänget fortsätter, har nämnden
naturligtvis en skyldighet att agera. Nämnden har i den situationen vissa handlingsalternativ som är reglerade i lag och förordning.

JO konstaterar att nämnden i det här fallet inte valde något av de handlingsalternativ som föreskrivs i lag och förordning. Umgänget avbröts i stället innan det ens hade påbörjats och bedömningen grundades, enligt vad som kommit fram, enbart på omständigheter som fanns tillgängliga vid tidpunkten för tingsrättens beslut. JO uttalar att agerandet saknar rättsligt stöd och att nämndens skyldighet att verkställa tingsrättens beslut inte påverkades av hur tingsrätten i det här fallet hade uttryckt sig i skälen för beslutet. Enligt JO är innebörden av nämndens agerande att tingsrättens
beslut helt och hållet åsidosattes samt att nämnden, utan stöd i lag, satte sig över den bedömning som tingsrätten hade gjort. JO uttalar att det inte är acceptabelt och att nämnden förtjänar kritik för handläggningen.

Nämnden får också kritik för det yttrande som i oktober 2018 upprättades och lämnades in till tingsrätten av en enhetschef inom socialtjänsten. JO uttalar att det saknas rättsligt stöd för åtgärden samt att yttrandet i delar närmast framstår som en partsinlaga. JO konstaterar att handläggningen inte har skett i enlighet med de krav
på saklighet och opartiskhet som uppställs i 1 kap. 9 § regeringsformen.