Kritik mot Region Skåne för att ha begärt tillgång till patientjournaler från en privat vårdgivare utan att ta hänsyn till vårdgivarens tystnadsplikt

Mellan Region Skåne och en privat vårdgivare, psykoterapeuten AA, gällde ett avtal enligt lagen om valfrihetssystem. Som en del av sin uppföljning av avtalet begärde regionen tillgång till AA:s patientjournaler i omaskerat skick. AA hade inte någon skyldighet enligt lag eller förordning att lämna ut uppgifterna till regionen. Han ansåg att ett utlämnande i enlighet med regionens begäran skulle stå i strid med hans tystnadsplikt enligt 6 kap. 12 § patientsäkerhetslagen, som föreskriver att den som tillhör eller har tillhört hälso- och sjukvårdspersonalen inom den enskilda hälso- och sjukvården inte får obehörigen röja vad han eller hon i sin verksamhet har fått veta om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden.

I beslutet uttalar chefsJO bl.a. följande: Bedömningen av om ett utlämnande av vissa uppgifter innebär ett obehörigt röjande måste i första hand göras av den person som lyder under tystnadsplikt och som ombeds dela med sig av uppgifterna. Det är naturligt att också regioner i sina mellanhavanden med privata vårdgivare behöver ta hänsyn till vårdpersonalens tystnadsplikt, både vid utformningen och vid tillämpningen av avtal med privata vårdgivare. Om uppgiftsskyldighet i lag eller förordning saknas är försiktighet påkallad när det gäller att begära att få ta del av uppgifter som omfattas av tystnadsplikten. Även om en region kan anse sig ha skäl för att vilja ta del av patientjournaler kan det inte anses acceptabelt att regionen medverkar till att en privat vårdaktör bryter mot sin tystnadsplikt.

Region Skåne får i beslutet kritik för att inte ha tagit hänsyn till AA:s tystnadsplikt i samband med att regionen begärde tillgång till hans patientjournaler i omaskerat skick. Såvitt utredningen visar gjorde Region Skåne inte några överväganden om hur regionens tillgång till patientjournalerna skulle förhålla sig till AA:s tystnadsplikt, vare sig före sin begäran eller efter det att AA hade påtalat att han ansåg sig förhindrad att lämna ut omaskerade journaler. Enligt chefsJO borde regionen ha försäkrat sig om att den inte skulle medverka till att AA bröt mot sin tystnadsplikt om han följde regionens begäran, åtminstone genom att göra och kommunicera en egen bedömning utifrån gällande regelverk.