Kritik mot ledningen för Länsverksamhet Psykiatri inom Region Västernorrland för utformningen av en överenskommelse som ingås vid abstinensbehandling

En patient som vårdades frivilligt på en psykiatrisk avdelning för abstinens fick ingå en överenskommelse om att acceptera de regler som ingår i vården, bl.a. en regel om att inte lämna avdelningen utan ledsagning av personal.

JO konstaterar att rörelsefriheten, som är en grundlagsskyddad frihet, endast får begränsas genom lag och att hälso- och sjukvårdslagen inte erbjuder något lagstöd för att hindra att en patient lämnar en avdelning på egen hand. JO framhåller vikten av att skyddet inte kringgås genom att den enskilde upplever sig tvingad att lämna sitt medgivande. Användandet av en överenskommelse kan i sig uppfattas som en påtryckning, och därför ifrågasätter JO lämpligheten i denna typ av överenskommelser inom hälso- och sjukvården, i stället för information om förutsättningarna för viss vård. Om en vårdgivare ändå använder sig av en överenskommelse är det viktigt att den är saklig och tydlig samt innefattar den information som behövs för att klargöra förutsättningarna för vården.

Enligt JO uppfyller den aktuella överenskommelsen inte dessa krav. Den är tvärtom otydlig och ger närmast intryck av att abstinensbehandlingen är villkorad av att patienten samtycker till att inte lämna avdelningen. En patient som ansöker om abstinensbehandling mot alkohol- och drogberoende får enligt JO:s mening antas vara mycket angelägen om att behandlingen ska komma till stånd. I den situationen kan en överenskommelse om att patienten inte ska lämna avdelningen knappast anses bygga på någon verklig frivillighet från patientens sida, om det uppfattas som att han eller hon annars riskerar att bli utan vård.

Ledningen för Länsverksamhet Psykiatri inom Region Västernorrland kan inte undgå kritik för hur den aktuella överenskommelsen är utformad.