Kritik mot Försäkringskassan för långsam handläggning och bristande kommunicering i ett ärende om sjukersättning; även fråga om väsentlig försening enligt 11 § förvaltningslagen

I ett ärende om sjukersättning skickade Försäkringskassan ut ett
bekräftelsebrev med information om att målsättningen var att handläggningstiden skulle uppgå till ca fyra månader. Därefter dröjde det fem månader innan några ytterligare åtgärder vidtogs i ärendet. Den inledande passiviteten fick till följd att handläggningstiden i stället uppgick till nio månader. Försäkringskassan kritiseras i beslutet för den långsamma handläggningen.

När handläggningen återupptogs i augusti 2018 hade regleringen om väsentlig försening i 11 § förvaltningslagen trätt i kraft. Av paragrafen framgår att i de fall ett avgörande kommer att bli väsentligt försenat ska den enskilde underrättas om det och om orsaken till förseningen. Vad som utgör en väsentlig försening beror på flera olika faktorer. Den tid som utgör normal handläggningstid kan enligt förarbetena till bestämmelsen tjäna som vägledning. Eftersom Försäkringskassan i bekräftelsebrevet uppgett att målsättningen var att handläggningstiden skulle uppgå till fyra månader borde myndigheten när handläggningen återupptogs fem månader efter att brevet skickats ut ha övervägt om det inte fanns risk för en sådan försening. JO uttalar i ärendet kritik mot att några sådana överväganden inte dokumenterades och för att en
underrättelse om väsentlig försening inte skickades till den försäkrade.

I beslutet kritiseras Försäkringskassan också för att i ärendet ha hämtat in ett läkarutlåtande, som den försäkrade lämnat in ett annat ärende, utan att den försäkrade underrättats om att det utlåtandet kunde komma att läggas till grund för myndighetens bedömning i det aktuella ärendet.