Kritik mot en f.d. åklagare för att känsliga uppgifter från en mobiltelefontömning delgavs den misstänkte trots att de saknade betydelse för brottsutredningen

I beslutet gör JO uttalanden om den misstänktes rätt till insyn i förundersökningsmaterialet och möjligheterna att med hänvisning till sekretess begränsa den insynsrätten. JO redogör för de skilda uppfattningar i frågan som har kommit till uttryck i förarbeten, praxis och doktrin, och konstaterar att gällande rätt numera är att den misstänktes insynsrätt kan begränsas med stöd av 10 kap. 3 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Enligt JO finns det goda skäl för en sådan ordning. De rättssäkerhetsskäl som insynsrätten vilar på kan inte anses kräva att den misstänkte ska ha en ovillkorlig rätt att ta del av alla uppgifter – även sådana som helt saknar betydelse för brottsutredningen – som förekommit i en förundersökning. Insynsrätten får dock självklart inte begränsas i en sådan omfattning eller avse sådana uppgifter att det äventyrar eller inkräktar på den misstänktes möjligheter att på alla sätt ta till vara sin rätt eller förbereda sitt försvar. I den aktuella förundersökningen genomfördes en tömning av målsägandens mobiltelefon. Protokollet över tömningen togs i sin helhet med i det preliminära förundersökningsprotokoll som skickades till försvaret, trots att uppgifter utan betydelse för brottsutredningen inte ska ingå i ett förundersökningsprotokoll. Enligt JO ska en målsägande kunna utgå från att de rättsvårdande myndigheterna vidtar relevanta åtgärder för att undvika att integritetskänsliga uppgifter sprids. Den ansvarige åklagaren kritiseras för att hans kontroll av vilka uppgifter från telefontömningen som skulle ingå i förundersökningsprotokollet har varit bristfällig. Detta ledde dessutom till att uppgifter som sannolikt hade kunnat hemlighållas för den misstänkte med stöd av 10 kap. 3 § första stycket OSL röjdes för honom.