Opcat-inspektion av Polismyndigheten, polisregion Öst, arresten Motala, den 12 april 2016

Information till intagna

I ett beslut i ett initiativärende om information om rättigheter och verkställighetens innebörd till intagna i polisarrest den 18 juni 2014 (JO 2014/15 s. 104, dnr 2572-2013) betonade jag bl.a. angelägenheten av att det införs rutiner som innebär att intagna får del av information om sina rättigheter och verkställighetens innebörd på ett rättssäkert sätt. I detta ligger bl.a. att personer som är frihetsberövade oavsett grunden för frihetsberövandet får tillgång till information om sina rättigheter, också i skriftlig form, på ett språk som de förstår, i så nära anslutning till frihetsberövandet som möjligt. Jag påtalade också vikten av att dokumentera vidtagna åtgärder, bl.a. från kontroll- och rättssäkerhetssynpunkt.

Det framgår av Polismyndighetens ovan nämnda föreskrifter att alla som tas in i en arrest som huvudregel ska få skriftlig information om sina rättigheter och skyldigheter samt att det ska dokumenteras att informationen har lämnats (1 kap. 4 §). Det har i protokollet kommit fram att skriftlig information om rättigheter delas ut till gripna och anhållna men att sådan information inte alls lämnas till LOB-omhändertagna. Vidare har det kommit fram att det inte dokumenteras att informationen har delats ut. Vid inspektionen har det visat sig att det inte finns någon skriftlig rutin som anger att information om rättigheter ska delas ut till dem som tas in i arresten. 

Jag vill återigen påminna Polismyndigheten om att den har en skyldighet att informera alla intagna i arrest om deras rättigheter och att det av föreskrifterna numera uttryckligen framgår att informationen, som huvudregel, ska lämnas skriftligt, och att det ska dokumentera att det har skett. Det är inte godtagbart att arresten i Motala inte har rutiner som säkerställer att föreskrifterna efterlevs. Jag förutsätter att detta åtgärdas. 

Rutiner för underrättelse till närstående

Vid inspektionen kom det fram att de intagna inte tillfrågas om de vill att närstående ska underrättas om frihetsberövandet och att det inte finns någon rutin som anger att detta ska göras. Jag vill därför erinra om de skyldigheter som gäller i fråga om underrättelse till intagnas närstående (se 24 kap. 21 a § rättegångsbalken, 17 a § polislagen och 3 § häktesförordningen samt bl.a. ärendena JO 2012/13 s. 165, dnr 3682-2011, och JO 2013/14 s. 222, dnr 2293-2012). Det finns också i fråga om underrättelser till närstående anledning att erinra om dokumentationskravet i Polismyndighetens föreskrifter. Jag förutsätter att man från polisens sida vidtar åtgärder för att komma till rätta också med dessa brister. 

Utformningen av rastgården

I ett beslut i ett initiativärende om möjligheten till utomhusvistelse för intagna i polisarrest den 18 juni 2014 (dnr 2054-2013) betonade jag bl.a. att rastgårdarna bör ha ett ordentligt ljusinsläpp och frisk luft för att syftet med utomhusvistelsen ska uppnås. Jag uttalade också att en rastgårds yta överstigande 15 kvadratmeter får anses tillräcklig för att tillgodose behovet av fysisk aktivitet under den begränsade tid som en intagen befinner sig i polisarrest. Jag noterar det begränsade inflödet av dagsljus, frisk luft och storleken på rastgårdarna. Jag avser att följa denna fråga. I övrigt föranleder protokollet inte några uttalanden från min sida.