Sök JO-beslut

Av 8 kap. 6 § skollagen framgår att barn till arbetslösa eller föräldralediga ska erbjudas förskola under minst tre timmar per dag eller 15 timmar i veckan. Hur den tid som ska erbjudas ska förläggas under veckan är inte reglerat utan avgörs av den kommun som organiserar verksamheten.

Enligt 8 kap. 3 § skollagen finns det inte någon skyldighet att erbjuda förskola i samband med större helger. Verksamheten kan också i viss mån behöva hållas stängd enstaka dagar under året för planeringsdagar. I de fall en kommun erbjuder förskola tre timmar per dag utgår således skyldigheten att erbjuda vistelse på förskolan vid helg- eller planeringsdagar. Detsamma bör enligt chefsJO gälla för en kommun som i stället valt att erbjuda fler timmar under ett färre antal veckodagar när dessa veckodagar sammanfaller med helg- eller planeringsdagar.

ChefsJO konstaterar att det sagda utgör minimikrav. En kommun kan besluta om längre vistelsetider och en annan och mer generös ordning.

Vindels kommun är sedan 2019 del av förvaltningsområdet för samiska. Kommunen ska därför enligt skollagen erbjuda barn en plats i förskola där hela eller en väsentlig del av utbildningen bedrivs på samiska om barnets vårdnadshavare begär det.

ChefsJO anser att utbildningen som kommunen har erbjudit anmälarnas dotter inte är av en sådan omfattning att lagens krav uppfylls i detta avseende. ChefsJO har förståelse för att det kan vara svårt att rekrytera personal med rätt språkkunskaper men anser att det borde ha varit möjligt för kommunen att skapa bättre förutsättningar för att uppfylla sina skyldigheter. Kommunen kan inte undgå kritik för utbildningens brister.

En kvinna, som tidigare var anställd inom en enhet i Östhammars
kommun, begärde att få ta del av CV för samtliga socialsekreterare som var anställda inom enheten. Under handläggningen av ärendet vidarebefordrades hennes begäran för hantering till de tjänstemän som antogs ha hand om de efterfrågade handlingarna. Vidare informerades berörda socialsekreterare om den tidigare kollegans begäran, vilken också diskuterades på ett antal möten inom enheten. I samband med att den tidigare kollegan därefter hade kontakt med några av de anställda i en privat gruppchatt ifrågasatte de varför hon hade begärt ut handlingarna.

JO konstaterar att det från nämndens sida inte lyfts fram några sakliga skäl för att information om att den tidigare kollegan hade begärt ut handlingar fördes vidare till anställda inom enheten och diskuterades på möten. JO anser därför att agerandet inte var förenligt med anonymitetsskyddet i tryckfrihetsförordningen och kritiserar
nämnden för det.

I beslutet uttalar JO vidare att det saknar betydelse att frågor om utlämnandet ställdes i en privat gruppchatt eftersom de anställda hade fått information om begäran i sin tjänstemannaroll. Tjänstemännen måste anses ha agerat som myndighetsföreträdare,
även om det inte gjordes medvetet och genomtänkt från deras sida. JO anser att det inte vore rimligt om det grundlagsskyddade efterforskningsförbudet skulle kunna kringgås - eller att det i vart fall skulle kunna uppfattas på det sättet - genom att tjänstemän använder privata kontaktvägar för att ställa otillåtna frågor. Agerandet innebar därför ett åsidosättande av tryckfrihetsförordningens
efterforskningsförbud och nämnden kritiseras för det.

Beslutet innehåller också uttalanden om rätten att få ett skriftligt avslagsbeslut när en begäran om att få ta del av en allmän handling helt eller delvis inte kan tillmötesgås.

En person som var gripen misstänkt för brott blev förhörd inför åklagarens ställningstagande om ett anhållande. Den misstänkte hade sedan tidigare en offentlig försvarare förordnad för sig. Förhöret genomfördes dock utan att försvararen var närvarande. Efter förhöret anhöll åklagaren den misstänkte. Åklagaren informerade inte försvararen om anhållandet innan en häktnings-framställning gjordes.

Enligt JO var det inte förenligt med den misstänktes försvararrättigheter att förhöret genomfördes utan försvararen. Även om det inte finns någon bestämmelse i författning om det, anser JO att åklagaren utifrån omständigheterna borde ha sett till att försvararen informerades om att den misstänkte anhållits. Åklagarens agerande fick konsekvensen att den misstänkte var frihetsberövad i över 48 timmar utan att försvararen kände till det. Detta får anses ha medfört en begränsning i den misstänktes möjligheter att förbereda sitt försvar.

JO är kritisk till hur åklagaren hanterade situationen.

En 17-åring var misstänkt för ringa narkotikabrott och ringa narkotikasmuggling. Han motsatte sig att förhöras utan en försvarare och namngav den advokat han ville ha som försvarare. Förhöret genomfördes trots det utan att någon försvarare närvarade. Därigenom respekterades inte den misstänktes grundläggande rätt till tillgång till försvarare. Agerandet var inte heller förenligt med principen om barnets bästa enligt barnkonventionen. Polismyndigheten kritiseras för detta.

En reporter begärde ut kopior av allmänna handlingar från en kommunstyrelse. Begäran visade sig omfatta avsevärt fler handlingar än vad reportern hade förutsett.

JO framhåller att både sökanden och myndigheten har ett intresse av att det inte tas fram kopior av handlingar som inte efterfrågas och att en dialog med sökanden därför kan vara motiverad. Det ligger enligt JO i serviceskyldigheten enligt förvaltningslagen att myndigheten tar initiativ till en sådan dialog.

Kommunstyrelsen kritiseras för att inte på ett tydligt sätt ha informerat reportern om att begäran omfattade en synnerligen stor mängd handlingar och att avgiften kunde komma att bli mycket hög.

Intagna i häkte kan under vissa förutsättningar beviljas tillstånd till elektronisk kommunikation som spelas in och avlyssnas i efterhand. Tillstånden kan återkallas direkt med anledning av vad som har framkommit vid avlyssningen av ett samtal, eller om Kriminalvården har funnit att den intagne vid upprepade tillfällen inte har iakttagit villkoren för tillståndet.

I beslutet uttalar JO att det är en självklarhet att den intagne, i samband med ett besked om misstänkt manipulation av systemet eller att ett villkor inte har följts, ska underrättas både om vad som har noterats under avlyssningen och, när det är fallet, om att upprepade överträdelser kan leda till att tillståndet återkallas. Den intagne bör då även informeras om förutsättningarna för att få del av inspelade samtal och dokumentationen över gjorda iakttagelser.
Enligt JO bör upptagningar av sådana samtal inte heller raderas omedelbart när en tjänsteanteckning över innehållet
upprättats.

JO kritiserar häktet Kronoberg för bristande hantering av en intagens upprepade framställningar om att få del av inspelningar av samtal där överträdelser påstods ha ägt rum. Dessa hade legat till grund för återkallelse av två av den intagnes telefontillstånd.

Inom ramen för en utredning om ekonomiskt bistånd försökte en
socialnämnd att genomföra flera hembesök hos den person som ansökt om bistånd. Vid två tillfällen aviserades den enskilde per sms om att hembesök skulle genomföras ca 10 minuter senare. Vid ett tredje tillfälle ringde nämnden till den enskilde ca 20 minuter i förväg.

I beslutet redogör JO för de rättsliga förutsättningarna för att genomföra hembesök i ett ärende av det aktuella slaget. JO uttalar vidare att de hembesök som nämnden försökte genomföra är att anse som oanmälda eftersom den enskilde varken gavs tid eller möjlighet att ta ställning till om hon ville lämna sitt samtycke till hembesöken.
Nämnden kritiseras för att vid flera tillfällen ha försökt att genomföra oanmälda hembesök i ärendet.

I beslut om avregistrering från Arbetsförmedlingen kan den
fullständiga beslutsmotiveringen inte skrivas med fritext. I stället måste handläggaren välja ett av åtta förinställda alternativ. Det alternativ som väljs kan kompletteras med fritext. JO uttalar att ett system där hela motiveringen inte kan skrivas fritt innebär påtagliga risker för att den blir missvisande eller felaktig och anser att det är
oacceptabelt att Arbetsförmedlingens ärendehanteringssystem försvårar för handläggarna att uppfylla kravet på en klargörande motivering. Arbetsförmedlingen kritiseras för utformningen och motiveringen av ett sådant beslut.

JO konstaterar att Arbetsförmedlingen tidigare vid flera tillfällen har fått kritik för bristande beslutsmotiveringar och att brister i myndighetens system har påtalats upprepade gånger. Det är allvarligt att problemet fortfarande kvarstår och JO kommer att följa frågan noga i sin fortsatta tillsyn.

JO har även fattat beslut i tre andra ärenden där Arbetsförmedlingen får kritik för liknande brister (se dnr 4903-2024, 5673-2024 och 8401-2024).

I beslutet uttalar sig JO om rutinerna för tolkning av övervakade besök på Kriminalvårdens säkerhetsavdelningar när samtalen inte kan föras på ett språk som personalen förstår. JO har i och för sig inte någon invändning mot att besöken i första hand övervakas av anställda med relevanta språkkunskaper. Det får enligt hennes mening dock inte medföra att en godkänd kontakt för en intagen på en säkerhetsavdelning - som talar annat än svenska med sina anhöriga - i
praktiken inskränks.

Anstalten Hall hade tidigare som rutin att aldrig anlita externa tolkar när intagna på säkerhetsavdelningen tog emot besökare. Enligt JO har rutinen saknat lagligt stöd och ordningen medförde uppenbarligen att intagnas rätt till kontakter med anhöriga blev beroende av vilka språk de intagna och deras anhöriga talar. Detta är hon mycket kritisk till.

I det aktuella fallet innebar den här rutinen att en intagen beviljades besökstillstånd med ett villkor som inte kunde uppfyllas. Och det dröjde mer än två år innan han kunde ta emot besökaren, vilket inträffade först sedan JO:s granskning hade inletts. Anstalten förtjänar enligt JO allvarlig kritik för sin hantering av den enskildes besöksärende. Hon uttalar även kritik mot anstalten för behandlingen av den intagnes återkommande förfrågningar om hur han skulle gå till väga för att faktiskt få träffa sin släkting.